Förväntningar mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med svenska som andraspråk

Abstract

Session: Mångfald och deltagande i förskolan

I detta avhandlingsprojekt riktas intresset mot förskolan, närmare bestämt samverkan mellan förskolepedagoger och föräldrar med svenska som andraspråk.

I en rapport av Skolinspektionen (2017) framhålls att samarbetet mellan föräldrar med utländsk bakgrund och pedagogerna kan förbättras. Rapporten visar att informationen mellan pedagoger och föräldrar inte fungerar bra pga. bristande kommunikation och personalen uppgav att de ville samarbeta mer med föräldrarna, men att de saknade kunskap för att genomföra detta (Skolinspektionen, 2017, s. 21). Det finns studier som belyser samverkan mellan föräldrar med utländsk bakgrund och pedagoger både i en svensk kontext och internationellt. När det gäller studier i den svenska kontexten, så saknas studier där föräldrarnas röster får träda fram.

Syftet med en del av doktorsavhandlingen är att studera förväntningar mellan förskolepedagoger och vårdnadshavare med svenska som andraspråk i förskolan.

Frågeställningar: Hur uttrycks vårdnadshavares och förskolepedagogers förväntningar i tal? Vilka diskurser kan utläsas från dessa förväntningar?

Föreliggande studie består av intervjuer med förskolepedagoger och vårdnadshavare på tre förskolor i Mellansverige. Sammanlagt intervjuades nio vårdnadshavare med svenska som andraspråk, fyra förskollärare och fyra barnskötare.

Med studiens inriktning på förväntningar mellan vårdnadshavare med svenska som andraspråk och förskolepedagoger är Faircloughs (1992, 2001) teori om diskurs en lämplig utgångspunkt för analysen av intervjuerna. Dessa förväntningar som kan tas för givna, kan med hjälp av Faircluoghs kritiska diskursanalys synliggöra gömda diskurser som kan skapa och reproducera ojämlika maktrelationer.

Faircloughs tredimensionella modell har använts för att besvara mina frågeställningar.

Preliminära resultat förväntas bidra med kunskap och förståelse om de förväntningar som vårdnadshavare med svenska som andraspråk och förskolepedagoger har på varandra i förskolan. Detta förväntas bidra med kunskap för förskollärare, rektorer men även för förskollärarutbildningen.

Referenser

Bunar, N. (2015) Tid att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal, Tidsskrift for nordisk barnehageforskning. 6(8) s. 1-14.

Cohen, L. Manion, L., & Morrison, K. (2007) Research Methods in Education (6:e uppl). Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.

Fairclough, N. (2001) Language and Power. Harlow: Longman.

Skolinspektionen. (2017) Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.