Kamratgruppsrelationer i fritidshemmet: Former för deltagande i elevaktiviteter

Abstract

Session: Normkritik och relationer i skola och fritidshem

     Barns kamratskap är centralt för deras välmående och utveckling (Biggs & Snodgrass, 2020) och kamratgruppen är en naturlig startpunkt för det sociala lärandet genom interaktioner med andra. Det sociala lärandet i de tidiga skolåldrarna handlar i stor utsträckning om social kompetens, moral och gemensamma värderingar, dvs kunskaper som är centrala för att individen ska kunna verka tillsammans med andra människor (Saracho & Spodek, 2007). I det pedagogiska arbetet i fritidshemmet har sociala relationer en central roll (Elvstrand & Lago, 2016).

     Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vad som sker i det sociala samspelet i fritidshemmets kamratgrupper där elever med autismspektrumtillstånd ingår. Ett delsyfte är att även undersöka vilken roll fritidshemmets personal har i att stödja kamratrelationer.

     De forskningsfrågor som vägleder denna studie är: Hur ser det sociala samspelet ut i fritidshemmets kamratgrupper där elever med autismspektrumtillstånd ingår?  Vad tillför elever med eller utan funktionshinder till kamratgruppen och hur bidrar de till att alla får ut något av gemenskapen? Vilken roll har lärarna i att stötta kamratgruppsdeltagande för elever med autismspektrumtillstånd?

     Studiens genomförande sker genom etnografiskt fältarbete med videoobservationer på tre fritidshem med dess elever och personal. Datainsamlingen syftar till att fånga de kommunikativa aktiviteter som pågår mellan eleverna i kamratgruppen och i vissa fall med deras lärare. Av vikt för studien är även dokumentation och analys av förkroppsligade handlingar samt användning av fysiska objekt. De utvalda episoderna kommer att transkriberas och analyseras genom multimodal interaktionsanalys.

     Då jag vill undersöka hur kamratrelationer uppstår, upprätthålls och förändras över tid i kamratgrupper, där elever med autismspektrumtillstånd ingår kommer det att ge viktig insikt i huruvida, och i så fall på vilket sätt, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar aktualiseras i kamratgruppens vardag. Att synliggöra mekanismerna i kamratgruppen kan på sikt underlätta för fritidslärare att stödja elevernas relationsarbete.

Referenser

Biggs, E. E., & Snodgrass, M. R. (2020). Children’s perspectives on their relationships with friends with and without complex communication needs. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 45(2), 81–97.

Elvstrand, H., & Lago, L. (2016). Elevers sociala relationer i fritidshem. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, KAPET, 12(1), 60–75.

Saracho, O. N., & Spodek, B. (2007a). Social learning in the early childhood years. In B. Spodek & O. N. Saracho (Eds.), Contemporary perspectives on social learning in early childhood education (pp. ix–xx). Information Age Publishing