Inkludering i skolan - hur kan vi organisera för inkludering?
Publicerad 2023-06-16
Copyright (c) 2023 Emma Leifler
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell-licens.
Abstract
Session: Specialpedagogik och inkludering
Introduktion: Inkludering är ett mångfacetterat begrepp som kan betyda olika beroende på kultur, kontext och tradition (Nilholm, 2021). Hur vi mäter inkludering i skolan är en utmaning för forskningsfältet (Florian, 2014: Leifler, 2022). Tidigare studier visar att det är mer fördelaktigt för elever i behov av stöd att få stöd inom det inkluderande klassrummet (Giota mfl., 2022). Vi behöver mer forskningsrön kring hur skolformer kan möta elevers olika behov. Denna studie på mikronivå syftar till att undersöka om skolor arbetar inkluderande.
Teori: Bronfenbrenners (2006) utvecklingsekologiska systemteori fungerar som övergripande teoretiskt ramverk. Som stöd i analys av lärmiljöns tillgänglighet används en modell med ursprung från The human environment interaction model, modifierad till svensk lärmiljö, tillgänglighetsmodellen (SPSM, 2012).
Syfte och forskningsfrågor: Denna studie består av fyra individuella fallstudier, där skolor som organisationer undersöks utifrån ett inkluderingsperspektiv. Totalt ingår fyra skolor. Forskningsfrågor:
- Hur kan skolor som organisationer organisera för inkludering?
- Är ett två-lärarstystem inkluderande?
- Är särskild undervisningsgrupp inkluderande?
- Vilka nyckelfaktorer stärker inkludering?
Metod: Kvalitativ datainsamling med fokusgruppsintervjuer, semi-strukturerade intervjuer och observation av lärmiljö. Framöver efter etiskt tillstånd, även elevintervjuer samt mätning av tvålärarskap med Co-teaching rating scale (Gately & Gately, 2001).
Tentativa resultat: Det finns tentativa resultat från tre av fyra skolor. Resultatet ska sammanställas med tematisk analys utifrån studiens teoretiska ramverk under VT 23. Hypotes är att tvålärarskap är mer inkluderande än särskild undervisningsgrupp.
Diskussion: Regeringen tillsätter medel för ökad differentierad organisering, där fler särskilda undervisningsgrupper och resursskolor ska bli en möjlighet. Det är angeläget att hitta hur skolor på bästa sätt kan organisera för inkludering och alla elevers lärande. Särskiljande skolformer bör vara ett undantag (European Commission).
Implikationer för praxis: Studiens resultat kan bidra med framgångsfaktorer och riskfaktorer vid inkludering av elever i behov av stöd.
Referenser
Bronfenbrenner, U., & Morris, P.A. (2006). The bioecological model for human development. I R.M. Lerner och W.E. Damon (red.). Handbook of child psychology: Vol 1. Theoretical models of human development. (s.793-828). John Wiley and Sons.
Florian, L. (2014). What counts as evidence of inclusive education? European Journal of Special Needs Education, 29:3, 286-294.
Gately, S. & Gately, J. (2001). Understanding co-teaching components. Teaching
Exceptional Children, 3:44 , 40-47.
Giota, J., Lace, I., & Emanuelsson, I. (2022) School achievement and changes in inclusive vs exclusive support over 50 years in Sweden regarding students with intellectual disabilities and special educational needs. Scandinavian Journal of Educational Research, DOI: https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1080/00313831.2022.2115129
Küller, R. (1991). Environmental assessment from a neuropsychological perspective. I T. Gärling och G.W. Evans (red.). Environment: Cognition and action: An integrated approach. Oxford University Press.
Leifler, E. (2022). Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions. Doktorsavhandling. Karolinska Institutet.
Nilholm; C. (2021). Research about inclusive education in 2020 – How can we improve our theories in order to change practice?, European Journal of Special Needs Education, 36:3, 358-370.
SPSM. (2012). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglighetsmodell. Hämtad 2023 02 19 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
Övriga referenser
https://education.ec.europa.eu/focus-topics/improving-quality/inclusive-education/common-values