Historia i självt är spännande: Tematiskt arbete med historia i förskolan

Abstract

Session: Undervisning i förskola

På senare tid har betoning på undervisning ökat i förskolan (Pramling Samuelsson, 2020). Bland förskollärarna börjar undervisning betraktas som något som skett utan att ha benämnts som undervisning samt införlivas i yrkesidentiteten (Berg, 2022; Henriksson, 2022). Historia som del i förskolans undervisning har beforskats i begränsad omfattning (se Brody, 2009; Kyriaki, 2021; Skjæveland, 2017; Skjæveland et al, 2013; 2016) Avhandlingen ämnar undersöka hur förskolepersonal bedriver undervisning som tangerar historia. 

• Hur arbetar förskolepersonalen med teman som berör historia?
• Hur beaktar förskolepersonalens barnens nyfikenhet och intresse för historia?

Avhandlingen har en etnografisk ansats där deltagande observationer (dokumenterade i fältanteckningar) kombineras med ljudinspelningar (Alm, 2019; Clark et al, 2021, s. 392; Emerson et al, 2011; Hammersley, 2006; 2018; Hellman & Hellman, 2020). En etnografisk ansats har fördelen av att fånga det som förskolepersonalen gör i sin undervisningspraktik men inte alltid är medvetna om (Aspers, 2011, s. 113; Hopwood, 2016). Undervisning är en praktik som innefattar tyst kunskap där det kan vara svårt att sätta ord på vad man gör samt glappet mellan ord och handling kan vara stort (Aspers, 2011, s. 113f). I samband med fältarbetet har informella intervjuer genomförts, artefakter fotograferats och delar av pedagogernas dokumentation samlats in.

Ett antal teoretiska begrepp kommer användas för att analysera den insamlade empirin. Tänkbara begrepp från det historiedidaktiska fältet är Första ordningens och Andra ordningens begrepp (Alvén 2021; Lee, 2005; Lee & Ashby, 2000) samt Lilla och Stora historien (Berntsson, 2012; Thavenius, 1983). Från det förskoledidaktiska fältet lånas begreppet som är från lekresponsiv undervisning (Pramling, 2020; Pramling & Wallerstedt, 2019). Därtill kommer troligen även helt nya begrepp att presenteras som en följd av avhandlingens explorativa ansats.

Avhandlingens resultat består i att bidra till att dels åskådliggöra vad historia i förskolan kan, dels att begreppsliggöra förskollärarnas undervisningspraktik.  

Referenser

Alm, B. (2019). Introduktion till etnografiskt fältarbete. Gleerups.

Alvén, F. (2021). Opening or closing Pandora´s box?: Third-order concepts in history education for powerful knowledge [article]. El Futuro del Pasado: Revista Electrónica de Historia, 12, 245-263. https://doi.org/10.14201/fdp202112245263

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder (2:a ed.). Liber.

Berg, B. (2022). Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Educare(3), 75-97. https://doi.org/10.24834/educare.2022.3.4

Berntsson, K. (2012). Spelar släkten någon roll?: "Den lilla historien" och elevers historiemedvetande [Licentiate Thesis, Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet]. SwePub.

Brody, D. (2009). Sailing through Stormy Seas: An Israeli Kindergarten Teacher Confronts Holocaust Remembrance Day. Early Childhood Research & Practice, 11(2).

Clark, T., Bryman, A., Foster, L., & Sloan, L. (2021). Bryman's social research methods (Sixth edition ed.). Oxford University Press.

Emerson, R., Fretz, R., & Shaw, L. (2011). Writing Ethnographic Fieldnotes (2nd, Ed.). The University of Chicago Press.

Hammersley, M. (2006). Ethnography: problems and prospects. Ethnography and Education, 1(1), 3-14. https://doi.org/10.1080/17457820500512697

Hammersley, M. (2018). What is ethnography? Can it survive? Should it? Ethnography and Education, 13(1), 1-17. https://doi.org/10.1080/17457823.2017.1298458

Hellman, A., & Hellman, J. (2020). Etnografi och deltagande observation. In A. Åkerblom, A. Hellman, & N. Pramling (Eds.), Metodologi - för studier i, om och med förskolan (pp. 147-166). Gleerups.

Henriksson, J. (2022). Kontextuella förståelser och sociala konstruktioner i förskollärares tal om undervisning i förskolan

Hopwood, N. (2016). Ethnographic Underpinnings. In N. Hopwood (Ed.), Professional Practice and Learning: Times, Spaces, Bodies, Things (pp. 117-136). Springer Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-26164-5_4

Kyriaki, F. (2021, 15-17 oktober). Teaching the Holocaust in Kindergarten. Case study: The diary of Anna Frank The 7th International Conference for the Promotion of Educational Innovation, 

Lee, P. (2005). Putting Principles into Practice: Understanding History. In S. Donovan & J. Bransford (Eds.), How students learn: History in the classroom (pp. 31-77). National Academies Press.

Lee, P., & Ashby, R. (2000). Progression in historical understanding among students ages 7-14. In P. Stearns, P. Sexias, & S. Wineburg (Eds.), Knowing, teaching, and learning history: national and international perspectives (pp. 199-222). New York University Press.

Pramling, N. (2020). Lekresponsiv undervisning. In A.-L. Lindgren, N. Pramling, & R. Säljö (Eds.), Förskolan och barns utveckling: grundbok för förskollärare (Andra upplagan ed., pp. 211-225). Gleerups.

Pramling, N., & Wallerstedt, C. (2019). Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1), 7-22.

Pramling Samuelsson, I. (2020). Lek, lärande och undervisning i förskolans praktik. In A.-L. Lindgren, N. Pramling, & R. Säljö (Eds.), Förskolan och barns utveckling - En Grundbok för förskollärare (Andra upplagan ed., pp. 143-157). Gleerups.

Skjæveland, Y. (2017). Learning history in early childhood: Teaching methods and children’s understanding [Article]. Contemporary Issues in Early Childhood, 18(1), 8-22. https://doi.org/10.1177/1463949117692262

Skjæveland, Y., Holst Buaas, E., & Hoås Moen, K. (2013). Danning gjennom historie og tradisjonsformidling i barnehagen. FOU i praksis 2012 conference proceedings,

Skjæveland, Y., Holst Buaas, E., & Hoås Moen, K. (2016). Teaching Cultural Heritage In Culturally Diverse Early Childhood Centres In Norway. International Journal of Historical Learning, Teaching and Research, 13(2), 82-92.

Thavenius, J. (1983). Liv och historia: Om människan i historien och historien i människan (1. uppl. ed.). Symposion.