Kvalitet i undervisning om ekonomi i samhällskunskap: Klassrumsobservationer i årkurs 9

Abstract

Session: SO-undervisning och social fostran

Undervisningskvalitet är ett begrepp som fått ökad uppmärksamhet under senaste tiden men det finns få studier av fenomenet som har gjorts i klassrummen (Tengberg, 2022). När det gäller samhällskunskapsdidaktiskforskning så har trenden varit med fokus på styrdokument, förarbeten och läromedel. De studier som gjorts på elever och lärare och i klassrum har varit småskaliga kvalitativa studier och det finns få breda studier där det går att dra mer generella slutsatser och det finns få kvalitativa större studier. Under senare år har dock flera forskare riktat sin uppmärksamhet mot ekonomidelen i samhällskunskapsundervisningen (Sandahl et. al., 2022). Syftet med studien är bidra med kunskap om vilka typiska mönster av undervisningskvalitet som präglar ekonomidelen i samhällskunskapsundervisningen.

Studiens design bygger på systematiska klassrumsobservationer som utgår ifrån på förhand givna observationsområden och kriterier för kodning som sedan lägger grund för deskriptiv statistik för att identifiera mönster i undervisningen. 

Denna paperpresentation handlar om mitt kommande doktorandprojekt som bygger på observationer av undervisning om ekonomi i samhällskunskap i årkurs 9. Hittills består den insamlade datan av 44 lektioner i 11 svenska klassrum i årskurs 9. För att analysera undervisningen kommer jag att använda Protocol of language arts teaching observation (PLATO) som utvecklats inom skolämnet engelska som modersmål (Grossman, 2013) men som också används i andra ämnen (Klette et. al., 2017). I presentationen diskuteras metoden och några preliminära resultat ifrån analysen.

Resultatet av den preliminära analysen tyder på att det finns betydande skillnader i den undervisningskvalitet som observerats i klassrummen.  Det innebär att eleverna i olika klassrum systematiskt får olika typer av undervisning om ekonomi och på så vis olika möjligheter att lära sig ekonomi som en väsentlig del i ämnet samhällskunskap och att förstå och leva i ett komplext och föränderligt samhälle.

Referenser

Bergström G. & Ekström, L. (2015). Mellan ämne och didaktik: Om ämnesteorins roll inom samhällskunskapsdidaktiken. Nordidactica: Journal of humanities and social science education, 5(1), 93–119. https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/18992/17185

Grossman, P., Loeb, S., Cohen, J. & Wyckoff, J. (2013). Measure for measure: The relationship between measures of instructional practice in middle school English language arts and teachers’ value-added scores. American Journal of Education, 119(3), 445–470. https://doi.org/10.1086/669901

Klette, K., Blikstad-Balas, M. & Roe, A. (2017). Linking Instruction and Student Achievement – research design for a new generation of classroom studies. Acta didactica, 11(3), article 10. https://doi.org/10.1086/669901

Tengberg, M. (Red.). (2022).  Undervisningskvalitet i svenska klassrum. Studentlitteratur

Sandahl, J., Tväråna, M., Jakobsson, M. (2022). Samhällskunskap (social science education) in Sweden: A country report. Journal of Social Science Education, 21(3). https://doi.org/10.11576/jsse-5339