Barns meningsskapande i frivillighet och styrning i fritidshem

Abstract

Session: Fritidshemmets praktik

Syftet med studien är att analysera, tolka och förstå barns meningsskapande i aktiviteter i styrd respektive frivillig form i fritidshemmets undervisning. Forskningsfrågor: (i) Om och på vilket sätt påverkar formen (styrd eller frivillig) för aktiviteter barns interaktionsmönster? (ii) Hur kan barns meningsskapande i styrning och frivillighet förstås utifrån dessa interaktionsmönster?

Studien bidrar med kunskap nödvändig för fritidshemspersonal i arbetet med att erbjuda barn en meningsfull fritid.

En utgångspunkt i studien är att barn är aktörer, med agens att påverka den egna situationen genom att antingen delta i fritidshemmets aktiviteter, eller att göra motstånd genom att förhandla, ifrågasätta eller vägra deltagande (jr Närvänen & Elvstrand, 2016). Meningsskapande förstås som en ständigt pågående process som sker när individen interagerar i världen och försöker sätta det som händer i ett sammanhang för att göra det begripligt och hanterbart (Dahlberg, Moss och Pence, 2014). Meningsskapande är därmed en viktig förutsättning för lärande, både i styrda aktiviteter med ett bestämt lärandemål och i frivilliga, informella aktiviteter. Meningsskapande är också en del i att lära känna sin plats i samhället och att skapa relationer till andra människor (jfr Dahlberg et al, 2014; Ohlsson, 2021).

Studien bygger på observationer av aktiviteter i styrd respektive frivillig form i fritidshemmets undervisning samt gruppintervjuer med barn i tre olika fritidshem i två kommuner. Datamaterialet analyseras utifrån en positioneringsteoretisk ansats, med fokus på barns interaktions- och positioneringsmönster i aktiviteter som är styrda och frivilliga. Positionering innebär hur ”jag” förhåller sig till ”de andra” i en interaktion (Tirado & Gálvez, 2008).

Preliminära resultat visar att barns meningsskapande sker i ett ständigt pågående flöde av interaktioner, där vad som skedde igår påverkar vad som sker i dag som kommer påverka vad som sker imorgon. Analyser indikerar att barns situerade interaktioner med miljö, människor och material är avgörande faktorer i barns meningsskapande.

Referenser

Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande. Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Liber.

Närvänen, A-L., & Elvstrand, H. (2016). Children's own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden, 2016, American Journal of Educational Research, 6 (4), 496-503. http://dx.doi.org/10.12691/education-4-6-10 

Ohlsson, R. (2021). Meningsbegreppet i pedagogiken: En reflektion över meningsdomäner och meningsskapandets modaliteter. Pedagogisk forskning i Sverige, 26(2-3), 86-110. https://doi.org/10.15626/pfs26.0203.07

Tirado, F., & Galvez, A. (2008). Positioning theory and discourse analysis: some tools for social interaction analysis. Historical Social Research, 33(1), 224-251. https://doi.org/10.12759/hsr.33.2008.1.224-251