Lärares digitala textkompetenser: Didaktiska val för anpassningar i undervisningen

Abstract

Session: Ett uppkopplat klassrum

Digitalisering och ständigt pågående teknologiska framsteg fortsätter att förändra både de möjligheter och krav som ställs på våra kommunikativa kompetenser. Detta påverkar vilka kunskaper och färdigheter barn och elever behöver utveckla idag för att kunna vara aktiva samhällsmedborgare i morgon. Utvecklingen skapar således också krav på lärares digitala textkompetenser (Sofkova Hashemi et al., 2020) eftersom det är lärarna som ska utveckla dessa förmågor hos alla skolans elever. Det faller också på lärarna att nyttja teknologins möjligheter för individanpassningar i klassrummet i den fortsatta utvecklingen av det inkluderande klassrummet. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka och beskriva hur grundskolelärares digitala textkompetenser skapar möjligheter för differentierad undervisning utifrån tidigare forskning och grundskolelärares egna uppfattningar.

Då lärares digitala textkompetenser ställer krav på både en digital textanvändning och tekniska kompetenser baseras studien teoretiskt i New Literacy Studies (Barton, 1994) och digital literacy (Lanskhear & Knobel, 2008). För att förstå hur dessa kompetenser bidrar till det inkluderande klassrummet används begreppen språklig och pedagogisk sårbarhet (Bruce et al., 2016). Undersökningen kommer inledningsvis genomföras genom en systematisk forskningsöversikt. De preliminära resultaten därifrån leder därefter vidare in i en delphistudie med grundskolelärare (Hsu & Sandford, 2007). Delphistudien syftar till att ringa in lärares uppfattningar kring de digitala textkompetensernas roll i klassrummet och identifiera framgångsfaktorer.

De preliminära resultaten förväntas indikera hur lärares digitala textkompetenser bidrar till ett inkluderande klassrum utifrån tidigare forskningen och grundskolelärares uppfattningar. Resultaten kommer också leda vidare till praktiknära forskning i nära samarbete med mellanstadielärare i syfte att generera didaktiska modeller inom ramen för mina fortsatta doktorandstudier.

Referenser

Barton, D. (1994) Literacy: An Introduction to the Ecology of Written Language, Oxford: Blackwell.

Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A.-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: Barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.

Hsu, C.-C., & Sandford, B. A. (2007). The Delphi Technique Making Sense of Consensus. Practical Assessment, Research, and Evaluation, 12(10). https://doi.org/10.7275/pdz9-th90

Lankshear, C. & Knobel, M. (red.) (2008). Digital literacies: concepts, policies and

practices.New York: Peter Lang.

Sofkova Hashemi, S., Wennås Brante, E., Cederlund, K., Godhe, A.-L., Magnusson, P., Stenliden, L., Svärdemå Åberg, E., & Åkderfeldt, A. (2020). Digitala textkompetenser och undervisning En metatolkande syntes av forskningsstudier om texter information och multimodalitet i skolan. In M. Johansson, B.-G. Martinsson, & S. Parmenius Swärd (red.), Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Bildning, utbildning, fortbildning (pp. 207-286). Linköpings Universitet.