Friluftslivsundervisning som materiell-diskursiv praktik

Abstract

Session: Fysisk aktivitet

Mitt avhandlingsprojekt för samman friluftslivsundervisning och hållbarhet utifrån antagandet om att vi i västvärlden behöver återta en mer relationell världsbild för att bli ödmjuka inför vad den ömsesidiga relationen mellan människor och mer-än-människor innebär (Kahn, 2010; Gough, 2014; Wall Kimmerer, 2020; Yunkaporta, 2021). Tidigare forskning har visat att friluftslivsundervisning inom ämnet idrott och hälsa tenderar att upprätthålla bilden av en aktiv människa som utför aktiviteter i en passiv natur (Backman, 2008; Lundvall & Maivorsdotter, 2021), men också att friluftslivsundervisning har potential att utvecklas mot ett relationellt lärande med olika natur- och utemiljöer (Mikaels, 2018; Sandell & Öhman, 2010).

Syftet med avhandlingsprojektet är att synliggöra friluftslivsundervisning som materiell-diskursiv praktik och argumentera för hur den genom att skapa möjligheter för materiell-diskursivt lärande kan bidra i omställningen till en mer hållbar livsstil. Projektet ramas in av agentisk realism, en ontologi som belyser hur materia och mening alltid är sammanflätade i materiell-diskursiva praktiker. Kunskap uppstår när olika fenomen gör sig begripliga i relationen med andra fenomen, och ett materiell-diskursivt lärande innebär att lära med dessa fenomen snarare än i, om eller från dem (Barad, 2007).

För att uppfylla projektets syfte kommer jag att delta i friluftslivsundervisning på gymnasiet och tillsammans med lärare utforska vad som händer i mötet mellan friluftslivsundervisning och agentisk realism. Med hjälp av diffraktiv metodologi kommer olika situationer att analyseras för att belysa hur friluftslivsundervisningen kan planeras och genomföras för att möjliggöra ett materiell-diskursivt lärande. Genom en samskapande ansats får projektets kunskapsbidrag direkt relevans för den pedagogiska praktiken samtidigt som den utbildningsvetenskapliga forskningspraktiken utvidgas bortom begreppet praktiknära till att kunskapa med snarare än i eller om praktiken.

Referenser

Backman, E. (2008). What is valued infriluftslivwithin PE teacher education?—Swedish PE teacher educators’ thoughts aboutfriluftslivanalysed through the perspective of Pierre Bourdieu. Sport, Education and Society, 13(1), 61-76. https://doi.org/10.1080/13573320701780522

Barad, K. (2007). Meeting the universe halfway : quantum physics and the entanglement of matter and meaning. Duke University Press.

Gough, N. (2014). Narrative and Nature: Unsustainable Fictions in Environmental Education. Australian Journal of Environmental Education, 30(1), 18-29. https://doi.org/10.1017/aee.2014.19

Kahn, R. (2010). Critical pedagogy, ecoliteracy, & planetary crisis: the Ecopedagogy movement. Peter Lang.

Lundvall, S., & Maivorsdotter, N. (2021). Environing as Embodied Experience-A Study of Outdoor Education as Part of Physical Education. Front Sports Act Living, 3, 768295. https://doi.org/10.3389/fspor.2021.768295

Mikaels, J. (2018). Becoming a Place-Responsive Practitioner: Exploration of an Alternative Conception of Friluftsliv in the Swedish Physical. Journal of Outdoor Recreation, Education, and Leadership, 10(1), 3-19. https://doi.org/10.18666/jorel-2018-v10-i1-8146

Sandell, K., & Öhman, J. (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16(1), 113-132. https://doi.org/10.1080/13504620903504065

Wall Kimmerer, R. (2020). Braiding sweetgrass : indigenous wisdom, scientific knowledge, and the teachings of plants. Milkweed Editions.

Yunkaporta, T. (2021). Sand talk : how indigenous thinking can save the world. HarperOne, an imprint of HarperCollins Publishers.