Utforskande samtal som ämnesdidaktiskt verktyg i lärarutbildningen: Exemplet skrivundervisning

Abstract

Session: Lärarutbildning

Nya ämneslärare behöver vara rustade för självständig undervisning i hela ämnet. Att denna rustning behöver ske inom ramen för lärarutbildningen, fastställs i Högskoleförordningens examensordning (SFS 1993:100, bilaga 2), där det framgår att lärarstudenter efter avslutad utbildning ska ”visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare”. Denna självständighet behöver bestå även vid förändrade villkor. Flera studier (exempelvis Hashweh 2013; Luft 2009; Paulin 2007; Winzell 2018) visar dock att nyexaminerade ämneslärare har svårt att självständigt hantera ämnesspecifik undervisning och att den kunskap som behövs för att undervisa om ett visst ämnesinnehåll främst utvecklas inom yrkesutövningen – alltså efter lärarutbildningen.

Det finns olika sätt att förbereda blivande lärare, och lärarutbildningen har genom tiderna lagt tyngdpunkten på olika innehåll och praktiker. Ett sätt att leda blivande lärare till en högre grad av självständighet är genom reflektion (Bengtsson 1995, s. 25). Det bör därmed vara ett av ämneslärarutbildningens huvuduppdrag att initiera den sorts reflektion som kan leda till alltmer välgrundade insikter om ämnet, dess ingående undervisningsområden samt om hur dessa kan realiseras i undervisningen. Syftet med den kvalitativa intervjustudie som presenteras är att med hjälp av bland andra Deweys (1933/1998; 1934/1980) definition av reflektion undersöka potentialen i frågeinitierade utforskande samtal om ämnesspecifik undervisning. Detta görs utifrån ett ämnesdidaktiskt exempel: skrivundervisning inom gymnasieämnet svenska. Utifrån detta exempel förs sedan en bredare diskussion av relevans för lärarutbildningen i stort. Resultatet visar att studenterna upptäcker logiska luckor i sina ämnesdidaktiska resonemang när de får kommunicera sina reflektioner, och fokus i presentationen ligger på den potential som finns i en frågeinitierad ämnesdidaktisk reflektion i utforskande samtal om ämnesspecifik undervisning.

Referenser

Dewey, J. (1933/1998). How we think: a restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. Houghton Mifflin.

Dewey, J. (1934/1980). Art as experience. Perigee books.

Hashweh, M. (2013). Pedagogical content knowledge: Twenty-five years later. From Teacher Thinking to Teachers and Teaching: The Evolution of a Research Community. Advances in Research on Teaching, 19, 115–140.

Luft, Julie A. (2009). Beginning Secondary Science Teachers in Different Induction Programmes: The first year of teaching. International Journal of Science Education, 31(17), 2355–2384.

Paulin, Arja (2007). Första tiden i yrket - från student till lärare: En studie av de svårigheter som lärare möter under sin första tid i yrket. [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet.

SFS 1993:100. Högskoleförordning.

SOU 1999:63. Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Utbildningsdepartementet.

Winzell, H. (2018). Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket. [Doktorsavhandling]. Linköpings universitet.