Videoetnografisk metod och en undersökning om elevers multimodala textdesign i uppkopplade klassrum

Abstract

Session: Ett uppkopplat klassrum

I det samtida medielandskapet är det inte bara skriftspråkspraktiker utan även normer för text, skrivande och kommunikation som förändras (Danielsson & Selander, 2021, s. 9). Förändringarna påverkar förutsättningar för undervisning och lärande inte minst när det rör sig om elevers literacy (Barton, 2009, s. 52). I den här studien undersöks fenomenet multimodal textdesign och dess betydelse sett i ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur elevers textdesignprocesser kan förstås i form av literacitet i digitala undervisningskontexter. Genom att undersöka elevers deltagande i skoluppgifter vilka i hög grad involverar multimodal textdesign synliggörs olika dimensioner av vad textproduktion i dagens skola kan innebära ur ett elevperspektiv. Det görs genom att analysera elevers designprocesser av multimodala texter när det gäller utformning och innehållsmässiga aspekter samt elevers interaktioner med andra elever, lärare och uppgiftsinstruktioner.

De teoretiska grundvalarna är New Literacy Studies (Barton, 2009) och multimodalt, socialsemiotiskt perspektiv på kommunikation och meningsskapande (Kress, 2010). NLS ger möjligheter att undersöka literacies och förändringar i sociala praktiker, vilket aktualiserar frågor om identitet, makt och handlingsutrymme. Med ett socialsemiotiskt perspektiv ses semiotiska resurser som bärare av betydelsepotentialer vilka uttrycks och uttolkas i gemensamt meningsskapande sett i ljuset av kontext (Jewitt, 2006).

Det empiriska materialet är konstruerat med videoetnografisk metod och består huvudsakligen av videodata från klassrumsundervisning på högstadiet (Klette, 2018). Den metod jag använder för multimodal transkription av videodata är grundad i en vanligt förekommande modell (se Jewitt, 2006) och genom ett urval av korta tidssekvenser transkriberas och analyseras literacyhändelser på detaljerad nivå. I modellen transkriberas olika modaliteter var för sig samtidigt som de synkroniseras tidsmässigt vilket ger detaljerad bild av komplexa händelseförlopp (Bezemer, 2014).

I presentationen redovisas hur det empiriska materialet är konstruerat och behandlas i det pågående analysarbetet.  I de tidiga resultaten aktualiseras frågan om vad som konstitutionerar elevers literacitet i digitala undervisningskontexter.

Referenser

Barton, D. (2009). Understanding textual practices in a changing world: Liceracy as a social practice. I M. Baynham & M. Prinsloo (Red.), The Future of Literacy Studies (ss. 38-53). Palgrave Macmillan.

Bezemer, J. (2014). How to transcribe multimodal interaction? A case study. I S. N. C.D. Maier (Red.), Texts, Images and Interaction: A Reader in Multimodality (ss. 155-170). Mouton de Gruyter.

Danielsson, K., & Selander, S. (2021). Multimodal Texts in Disciplinary Education: A Comprehensive Framwork. Springer Cham. https://doi.org/https://doi.org/10.1007/978-3-030-63960-0

Jewitt, C. (2006). Technology, Literacy, Learning A Multimodal Approach. Routledge. https://doi.org/https://doi.org/10.4324/9780203964101

Klette, K. (2018). A new generation of classroom studies. I C. Osbeck , Å. Ingerman, & S. Claesson (Red.), Didactic classroom studies: A potential research direction (ss. 225-242). Kriterium. https://doi.org/DOI: 10.21525/kriterium.14.k

Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication Routledge.