Skönlitteratur i högstadiets NO-undervisning

Abstract

Session: Multimodal gestaltning och textsamtal

I forskning om NO-undervisning (exempelvis Jidesjö m. fl., 2009; Sjøberg & Schreiner, 2010) och i Skolinspektionens tematiska analys av undervisning i NO-ämnen (2017) framgår det att många elever upplever NO-ämnena som svåra och att många elever har en negativ inställning till dem. Undervisningen behöver i större utsträckning utgå från frågor som intresserar och engagerar eleverna. Här kan skönlitteraturen i form av exempelvis ungdomslitteratur vara ett alternativ. Genom att låta undervisningen utgå från en skönlitterär text som behandlar ett naturvetenskapligt innehåll skulle NO-undervisningen kunna bli mer begriplig och intressant för eleverna. Den skönlitterära texten skulle kunna bli vägen in i det naturvetenskapliga innehållet.

I mitt pågående tvärvetenskapliga avhandlingsarbete undersöks skönlitteraturens didaktiska potential i högstadiets NO-undervisning. Syftet är att bidra med kunskap om och hur skönlitteratur kan integreras i NO-undervisning och på vilka sätt sådan undervisning kan bidra till elevers intresse, engagemang och lärande. Min hypotes är att den skönlitterära texten kan bidra till detta och att vägen dit går genom gemensam läsning och samtal om det lästa, där eleverna får sätta ord på sina tankar och läsupplevelser. Teoretiskt avstamp tas i Illeris lärandeteori med drivkrafts-, samspels- och innehållsdimension (2007), i Nussbaums begrepp narrativ fantasi (1997, 2008), i vision I, II och III kopplat till Scientific Literacy (Roberts, 2007; 2011; Sjöström & Eilks, 2018) och i Rosenblatts efferent och estetisk läsning (2002). Olika metoder med enkäter, intervjuer och interventioner kommer att användas för att samla in data i studien.

Under konferensen kommer avhandlingsarbetets teoretiska utgångspunkter att presenteras och ett första försök att väva samman dem kommer att göras.

Referenser

Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K-G. & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science         for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDINa 5 (2), 213-229.

Nussbaum, M. C. (1997). Cultivating Humanity. A Classical Defense of Reform in Liberal Education. Harvard University Press.

Roberts, D. A. (2007). Scientific literacy/science literacy. I S. K. Abell & N. G. Lederman (Red.), Handbook of research on science education (s. 729–780). Lawrence Erlbaum.

Roberts, D. A. (2011). Competing visions of scientific literacy: The influence of a science curriculum policy image. I C. Linder, L. Östman, D. A. Roberts, P.-O. Wickman, G. Erickson, & A. MacKinnon (Red.), Exploring the landscape of scientific literacy (s. 11–27). Routledge.

Rosenblatt, L. M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. översättning Sven-Erik Torhell. Studentlitteratur, 2002.

Sjøberg, S. & Schreiner, C. (2010). The ROSE project. An overview and key findings. https://roseproject.no/network/countries/norway/eng/nor-Sjoberg-Schreiner-overview2010.pdf .

Sjöström, J., Eilks, I. (2018). Reconsidering Different Visions of Scientific Literacy and Science Education Based on the Concept of Bildung. I Dori, Y.J., Mevarech, Z.R., Baker, D.R. (Red.), Cognition, Metacognition, and Culture in STEM Education. Innovations in Science Education and Technology, vol 24. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-66659-4_4 .

Skolinspektionen (2017). Tematisk analys: Undervisning i NO-ämnen. Att göra naturvetenskapen synlig och relevant för varje elev. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02beslutrapporterstat/granskningsrapporter/ovriga-publikationer/2017/no-amnen/tematisk-analys-no-2017.pdf .