Kojan - Om barns rätt till spontana lekplatser

Abstract

Session: Spontana lekmiljöer och undervisningssituationer

Barns villkor och varande är centralt i barndomssociologin. Barndomen ses som en tid av delaktighet i det omgivande samhället, och barn som aktiva deltagare med förmåga att skapa och påverka de egna villkoren i interaktion med miljö och omvärld. Forskning inom barndomsgeografi visar att platser i närområdet eller som kan besökas regelbundet är särskilt viktiga. Trots att utomhusmiljön har stor betydelse för barns lek och utforskande samt umgänge med kompisar, tycks dock barns liv och de miljöer de vistas i att vara alltmer planerade och styrda av vuxna (Harju & Rasmusson, 2013; Hammarsten, 2021).

Föreliggande presentation handlar om det praktiknära projektet Kojan, som tar spjärn mot utomhusmiljöer som skapats utan barns inflytande eller hänsyn till barns behov. Projektet är initierat av Österängens konsthall år 2023, som tillsammans med fyra konstnärsteam och barn, i åldrarna 4–12, söker efter nya lösningar på hur platser för barn kan utformas med barn, och hur de kan användas.

I studien kommer jag att följa detta projekt med syfte att utveckla kunskap om hur platsbaserade metoder används i ett pedagogiskt och konstnärligt utvecklingsarbete samt hur sådana processer kan utveckla barns känsla för plats och miljö. Studien vill också belysa platsens betydelse för lek, utforskande och lärande. Studien leds av följande frågor:

• Hur gestaltas en utomhusmiljö ur barns perspektiv?
• Vad möjliggörs när barn själva får vara med i skapandet av sin utomhusmiljö?
• Vilka utmaningar finns när barn får skapa sin utomhusmiljö?

Studien genomförs som följeforskning (Ahnberg et al., 2010), där deltagande observation och deltagande samtal genomförs.

Teoretiskt, tar studien utgångspunkt i barndomssociologi, med inriktning mot barndomsgeografi och relationen mellan barn, plats och rum (McKendrick, 2000; Harju & Rasmusson, 2013). I enlighet med dessa perspektiv betraktas barn som kompetenta aktörer.

Ett förväntat resultat av projektet är nya insikter i hur barn idag tänker och önskar sig en miljö de vill utforska, leka i och träffa kamrater.

Referenser

Ahnberg, E., Lundgren, M., Messing, J., & von Schantz Lundgren, I. (2010). Följeforskning som företeelse och följeforskarrollen som konkret praktik. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 16(3), 55–66.

Hammarsten, M. (2021). What are Schoolchildren doing Out There?: Children's Perspectives On Affordances In Unedited Places Built Environment, 47(2), 186-205.

Harju, A., & Rasmusson, B. (2013). Stadsbarndom: om barns erfarenheter av platser i staden. Barn, 2, 23–35.

McKendrick, J. H. (2000). The Geography of Children: An Annotated Bibliography. Childhood, 7(359).