Skrivdidaktisk kunskapsbildning genom handledningssamtal i ämneslärarprogrammets verksamhetsförlagda utbildning

Abstract

Session: Utbildning för profession

En viktig uppgift för ämneslärare i svenska är att planera, genomföra och utvärdera skrivundervisning som ger alla elever möjlighet att utveckla komplex skrivförmåga nödvändig för studier, arbetsliv och samhällsliv. Detta förutsätter att svensklärare har kunskaper om skrivdidaktik - en specifik typ av ämnesdidaktisk kunskap som integrerar ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper. Det förutsätter i sin tur att det inom ramen för lärarutbildning för blivande ämneslärare i svenska finns möjligheter att utveckla skrivdidaktisk kunskap. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att bygga kunskaper om skrivdidaktik genom handledningssamtal i ämneslärarprogrammets verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Med hjälp av det teoretiska och metodologiska ramverket Legitimation Code Theory (Maton, 2014) och dimensionen Semantics, studeras med en kvalitativ ansats vilken typ av kunskap som manifesteras i handledningssamtal och hur skiften mellan teoretiskt grundad ämneskunskap och erfarenhetsgrundad praktisk kunskap kan förstås utifrån ett kunskapsbyggande perspektiv. Analysen utgår från begreppen semantisk tyngd respektive semantisk täthet som handlar om graden av kontextbundenhet respektive komplexitet i deltagarnas utsagor. När begreppen kombineras uppstår koder i en graf – det semantiska planet – som visar på samtalens kunskapsbyggande potential. Data består av 16 handledningssamtal mellan åtta ämneslärarstudenter i svenska och deras skolbaserade handledare under en vfu-period. Preliminära resultat indikerar att samtal som skiftar mellan och integrerar konceptuell och kontextuell kunskap har potential för skrivdidaktisk kunskapsbildning, men att sådana skiftningar förekommer sparsamt i det empiriska materialet som domineras av kontextuell kunskap eller generell kunskap om undervisning utan teoretiska kopplingar och specialiserat ämnesspråk. Slutsatsen är att Legitimation Code Theory är ett användbart verktyg för att förstå underliggande principer för kunskapsbygge i handledningssamtal i lärarutbildningens vfu. Implikationer för lärarutbildningen är att kunskapstransformation underlättas om gapet mellan högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning minskar, vilket förutsätter ökad samverkan mellan lärosäte och lärarutbildare på fältet.

Referenser

Maton, K. (2014). Knowledge and knowers: towards a realist sociology of education. Routledge.