Språkverkstaden: i skärningspunkten mellan breddad rekrytering och excellens?

Abstract

Session: Utbildning för profession

Språkverkstäder är en av få interventioner för breddat deltagande i högre utbildning. Forskning tyder på att språkverkstäders insatser har effekt, särskilt när undervisningen om akademisk litteracitet bäddas in i ämnesundervisningen och når alla studenter (Broady et al., 2006; Eklund Heinonen et al., 2018). Verksamheten har dock svårt att vinna gehör för sin expertis och betraktas inte sällan som en stödfunktion vid sidan av högskolepedagogiken (Lennartson-Hokkanen, 2016). Presentationen utgörs av två delar. Först presenteras en genomförd intervjustudie med språkverkstadspedagoger, vilka arbetar med studenter som riskerar studiesvårigheter till följd av en funktionsnedsättning (Dahl & Lindqvist, 2022). Sedan presenteras en pågående intervjustudie med programstudenter och universitetslärare, vilka samtliga har erfarenheter av språkverkstadens arbete. Syftet med delstudie 2 är att fördjupa kunskapen om språkverkstadens möjlighet att fungera som utjämnande kraft i universitetets demokratiseringssträvanden, utifrån studenters och universitetslärares erfarenheter. Frågeställningarna är:

• Hur uttrycker studenter med erfarenhet från språkverkstaden att stödet har påverkat deras möjligheter att fullfölja sin utbildning?
• Hur beskriver universitetslärare sina erfarenheter av språkverkstaden och vilka förväntningar har de på språkverkstaden?
• Hur kan erfarenheterna från studenter och universitetslärare förstås utifrån demokratiseringsprocesser och demokratiska mål i högre utbildning?

Den teoretiska utgångspunkten för de båda delstudierna är Skrtics (1991) kritiska pragmatism och den kritik som han framför om ineffektiva och odemokratiska utbildningssystem, där verksamheten inte anpassas efter en naturlig mångfald. I stället inrättas parallella verksamhetsformer (jmf språkverkstaden i högre utbildning). Resultatet i delstudie 1 visar att språkverkstadspedagogerna utvecklar kunskap om hur de kan möta en mångfald studenter i individuella handledningar, men att kunskapen sällan överförs till andra sammanhang. I samarbeten med universitetslärare upptas språkverkstadspedagogerna istället av att förhandla verksamhetens roll i relation till alla studenters möjlighet att utveckla akademisk litteracitet. Spänningar tycks uppstå om vem som ska göra vad för vem och konferensbidraget lyfter fram att olika mål, såsom breddad rekrytering, lika möjligheter, konkurrenskraft och excellens, kanske inte enkelt kan förenas.

Referenser

Broady, D., Börjesson, M., Bertilsson, E., Farkas, G., Gunneriusson Karlström, M., Larsson, E., Lidegran, I. & Nordqvist, I. (2006). Utvärdering av Rekryteringsdelegationen. Uppsala: Uppsala universitet.

Dahl, K. & Lindqvist, G. (2022). En språkverkstad för alla? Arbetsfördelning och jurisdiktion i arbetet med studenter i studiesvårigheter. Högre utbildning. 12(1): 13-28

Eklund Heinonen, M., Lennartson-Hokkanen, I. & Nord, A. (2018). Mer än bara text och ord. Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi (FUMS rapport). Uppsala: Institutionen för nordiska språk.

Lennartson-Hokkanen, I. (2016). Organisation, attityder, lärandepotential: Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet.

Skrtic, T. M. (1991). Behind Special Education: A Critical Analysis of Professional Culture and Organization. Denver: Love Publishing.