Lesson planning practices in mathematics in teacher education

Abstract

Session: Kompetens och kommunikation i utveckling

Vid millenniumskiftet förändrades synen på vad matematisk kompetens innebar. Utöver färdighetsträning med ensidigt fokus på ämnets produkter, skulle undervisningen också omfattas av ämnets processer och inkludera tillfällen där eleverna fick öva på problemlösning, resonemang och bevis, kommunikation, förbindelser och samband samt representationer (Kilpatrick et al., 2001; Niss, 2003). Genom ett undersökande arbetssätt som uppmuntrade till matematiska samtal, skulle undervisningen organiseras så eleverna själva fick upptäcka olika metoder att göra beräkningar. Men att frångå den traditionella matematikundervisningen har dock visat sig vara svår och många lärare är starkt rotade i den undervisning de själva erfarit (Ball, D. & Cohen, D., 1999). Att undervisning baserat på undersökande elevaktiviteter förefaller mer komplext att organisera i förhållande till traditionella undervisningsmetoder går att skönja i Skolinspektionens granskning från 2020. Den visar att elever i årskurserna 4–6 sällan får ta del av utforskande helklassdiskussioner, således har de heller inte möjligheter att utveckla sitt matematiska kunnande in form av kommunikation, resonemang och bevisföring (Skolinspektionen, 2020). Intentionen med det här forskningsarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan det Skolinspektionen rapporterat och lärarstudenters möjligheter att under sin utbildning inhämta både teoretiska och praktiska kunskaper för att planera matematiklektioner innehållande undersökande arbetssätt. En enkätundersökning visade nämligen att drygt hälften av lärarstudenterna upplevde begränsade möjligheter under sin lärarutbildning att lära sig vissa områden av lektionsplanering, exempelvis välja lämpliga uppgifter och undervisningsmaterial (Christiansen & Erixon, 2021). Ett första steg i detta projekt blir att sammanställa tidigare forskning gällande den pedagogik som lärarutbildningar använder sig av för att praktisera lektionsplanering, detta i form av en systematisk litteraturöversikt. Under samma skede utformas även en enkätstudie, som på ett djupare plan än Christiansen och Erixons (2021) undersöker både lärarstudenter och VFU-handledares upplevelser kring arbetet med lektionsplaneringar i samband med utbildningen. Sista delen i projektet planeras att bli en interventionsstudie, vars utförande och design påverkas av enkätstudiens resultat.

Referenser

Ball, D., & Cohen, D. (1999). Developing practice, developing practitioners: Toward a practice-based theory of professional education. In L. Darling-Hammond & G. Sykes (Eds.), Teaching as the Learning Profession (pp. 3-32). Jossey-Bass.

Christiansen, I. M., & Erixon, E. L. (2021). Opportunities to learn mathematics pedagogy and                      learning to teach mathematics in Swedish mathematics teacher education: A survey of student experiences. European Journal of Teacher Education, 1-19. https://doi.org/10.1080/02619768.2021.2019216

Kilpatrick, J., Swafford, J., & Findell, B. (2001). Adding it up: Helping children learn mathematics (Vol. 2101). National research council (Ed.). Washington, DC: National Academy Press.

Niss, M. (2003, January). Mathematical competencies and the learning of mathematics: The Danish KOM project. In 3rd Mediterranean conference on mathematical education (pp. 115-124).

Skolinspektionen (2020). Matematikundervisningen i årskurserna 4–6 – Interaktion i klassrummet. Kvalitetsgranskning. Dnr 400–2018:10258