Skrivarbete som yrkeskunnande i den nya arbetsordningen

Abstract

Session: Kompetens och kommunikation i utveckling

Som en konsekvens av bland annat en allmän textualisering av samhället, nya att arbeta samt en tilltagande teoretisering av yrkesutbildningarna ställs idag yrkesutövare inom de flesta branscher inför krav på att kunna skriva på olika sätt och för olika syften (Karlsson, 2006). Förändringarna syns särskilt tydligt inom yrken som inte traditionellt uppfattas som präglade av skriftspråk, exempelvis frisör, industriarbetare eller byggnadsarbetare, och består i regel av att både traditionella och utpräglat nya arbetsuppgifter medieras av och bäddas in i texter. Detta är en utveckling som ställer nya krav på yrkeskunnande. Samtidigt finns det en uppenbar risk att yrkenas tradition bidrar till att skrivandet i yrket inte uppmärksammas som yrkeskunnande på samma sätt som det gör för exempelvis journalister, akademiker eller författare. Tidigare forskning (e.g. Hellne-Halvorsen, 2014) pekar mot att utvecklingen av elevernas skrivande ses som ett ansvar för språklärare snarare än yrkeslärare, vilket leder till att skrivande riskerar att inte kontextualiseras som yrkeskunnande inom utbildningen.

Syftet med min kommande avhandling är att utforska hur skrivarbete tar form som yrkeskunnande inom de yrken som gymnasiet utbildar mot och hur det kontextualiseras och transformeras i yrkesutbildningen. Avhandlingens teoretiska referensram kommer att bygga på den sociokulturella och ideologiska syn på skrivande som förknippas med new literacy studies (e.g. Street, 2017) vilken kommer att kombineras med Gee och kollegors (1996) teori om den nya arbetsordningen. Empiri kommer att samlas in inom ramen för två explorativa etnografiska studier med tyngdpunkt på observationer och intervjuer på arbetsplats respektive inom yrkesutbildning. Resultaten förväntas bidra till befintlig forskning om hur yrkeskunnande tar form (e.g. Paul, 2017) och hur det kan didaktiseras inom yrkesutbildningen.

Referenser

Gee, J., Hull, G., & Lankshear, C. (1996). The New Work Order: Behind the Language of the New Capitalism. https://doi.org/10.4324/9780429496127

Hellne-Halvorsen, E. B. (2014). Skrivepraksiser i yrkesfaglige utdanningsprogrammer. Institutt for lærerutdanning og skoleforskning, Det utdanningsvitskapelege fakultet, Universitetet i Oslo. https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2019091977070

Karlsson, A.-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället : Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Språkrådet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-172935

Paul, E. (2017). Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning : Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker. Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145375

Street, B. V. (2017). New Literacy Studies in Educational Contexts. In J. Pihl, K. S. van der Kooij, & T. C. Carlsten (Eds.), Teacher and Librarian Partnerships in Literacy Education in the 21st Century (pp. 23-32). SensePublishers. https://doi.org/10.1007/978-94-6300-899-0_2