Att följa med en bit på vägen.: Folkhögskoleläraren och samtalen som kom på köpet

Abstract

Session: Kompetens och kommunikation i utveckling

Syfte och forskningsfrågor

Denna forskning syftar till att förstå hur kommunikationen mellan lärare och studerande fungerar och hur de pedagogiska relationerna mellan lärare och studerande gestaltar sig i folkhögskolan. Pedagogiska relationer skiljer sig från exempelvis vänskapsrelationer genom att de inkluderar både närhet och avstånd samt genom att de tydligt innehåller en lärarpart och en lärande part. Närhet ses som en självklar del av alla relationer medan avståndet enligt Aspelin (2016), betecknar skillnaderna i personlig hållning mellan lärare och studerande. Exempelvis lärarens avståndstagande från vissa beteenden eller att medvetet betrakta den studerandes insatser utan att omedelbart ge uppmärksamhet och beröm. Aspelin (2016) menar att detta är det som ger den studerande utrymme till eftertanke, tid att utveckla konsekvenstänk och möjlighet att urskilja sig själv i relationen.

• Hur gestaltar sig de pedagogiska relationerna genom den kommunikation mellan lärare och studerande som sker i folkhögskolan?

Teori

Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturell teori där språket utgör den kulturella artefakten (Säljö, 2019) och Jonas Aspelins (2016) teorier kring relationell pedagogik.

Metod

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare och studerande samt fältanteckningar från folkhögskolan där intervjuerna genomförs. De lärare och studerande som deltar i intervjuerna kommer under analysens gång att få ta del av och reflektera över materialet gällande sådant som gruppbeskrivningar och miljöbeskrivningar (Tracy 2010).

Förväntat resultat

Att kunna belysa hur de pedagogiska relationerna i folkhögskolan gestaltar sig samt hur kommunikationen mellan studerande och lärare fungerar är ett väntat resultat som också kommer föra med sig en inblick i hur den finlandssvenska folkhögskolans sociala liv ser ut 2023. Vidare kan lärarnas medvetenhet om sin egen förmåga och syn på hur deras eget jobb och kanske skolmiljön kan utvecklas bli ett resultat av att diskutera kommunikation och pedagogiska relationer, genom att de både deltar i intervju och reflektioner kring materialet.

Referenser

Aspelin, J. (2016) Om den pedagogiska relationens gränser – Relationskompetens i gränslandet mellan närhet och distans. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik. Vol.2 No.1, november 2016, 3-13.

Säljö, R. (2019) Lärande i praktiken. Göteborgs universitet.

Tracy. (2010) Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16 (10), 837–851.