Fritidshemmets omsorg: Barns och personals görande, perspektiv och erfarenheter

Abstract

Session: Fritidshemmets praktik

Fritidshemmets uppdrag har sedan 1990-talets början genomgått en rad förändringar och kan idag kan förstås som flytande i gränslandet mellan traditionell socialpedagogik och målstyrd undervisning (Gustafsson Nyckel, 2020). Förtydligade krav på målstyrning och kvalitetsredovisning har till följd därav kommit att utmana det mer traditionella omsorgsuppdraget (Hjalmarsson, 2019). Trots detta utgör omsorg fortfarande en väsentlig del av fritidshemmets uppdrag (Andersson, 2020) och är dessutom ett näst intill outforskat område (Hjalmarsson, 2019). Särskilt eftersatt är forskning som involverar barn och barns perspektiv. Det pågående avhandlingsarbetet avser därför att skapa kunskap om fritidshemmets omsorg i relation till personals och barns perspektiv och vägleds av följande frågeställningar:

1. Vilka är deltagarnas erfarenheter av och hur resonerar de kring fritidshemmets omsorg?
2. Hur görs omsorg mellan personal och barn?
3. Hur görs omsorg mellan barn?
4. Vilka faktorer strukturerar fritidshemmets omsorgsinteraktioner och praktiker?

Omsorg är i många avseenden ett svårdefinierat begrepp, som spänner över ett vitt spektrum, där allt från tillsyn till omvårdnad tillräknas (Sundström & Malmberg, 2006). Tentativt kommer omsorg emellertid förstås som att givaren svarar mot mottagarens behov (Noddings, 2013), genom att till exempel se till så att mottagaren klär sig varmt och äter ordentligt, eller att mottagaren känner sig trygg och ges tröst (Brun Hansen & Claesdotter, 2006).

Avhandlingsarbetets syfte och frågeställningar kommer besvaras med hjälp av den explorativa metodologiska ansatsen Grounded theory (GT). I kombination med en etnografisk inspirerad metod, där data kommer hämtas via observationer och formella fokusgruppssamtal med personal och barn samt ett barndomssociologiskt teoretiskt perspektiv, borgar GT-ansatsen för välförankrade resultat genererade ur fritidshemmets vardagliga praktik, då analytiska kategorier konstrueras utifrån data, inte från på förhand formulerade hypoteser (Charmaz, 2014). Etnografin möjliggör å sin sida för att skapa en varierad och omfattande bild av fritidshemmets omsorg (Jfr Hammersley & Atkinsson, 2019) och för att omsätta ett av barndomssociologins centrala strävanden - att fånga och beakta barns perspektiv (James & Prout, 2015). 

Referenser

Andersson, B. (2020). Fritidshemmets utveckling ur ett styrningsperspektiv. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 35–58). Gleerups.

Brun Hansen, M., & Claesdotter, A. (2006). Kompetenta föräldrar (1 uppl.). Runa.

Charmaz, K. (2014). Constructing grounded theory (2 uppl.). Sage Publications.

Gustafsson Nyckel, J. (2020). Vägen till det undervisande fritidshemmet. I B. Haglund, J. Gustafsson Nyckel, & K. Lager (Red.), Fritidshemmets pedagogik i en ny tid (s. 48–64). Gleerups.

Hjalmarsson, M. (2019). Fritidshemmet – en utbildningsarena i spänningen mellan omsorgstradition, ökade kvalitetskrav och förtydligat uppdrag. KAPET, 15, 11-23.

James, A., & Prout, A. (2015). Constructing and reconstructing childhood : contemporary issues in the sociological study of childhood (3 uppl.). Routledge.

Noddings, N. (2013). Caring - a relational approach to ethics & moral education (2 uppl.). University of California Press.

Sundström, G., & Malmberg, B. (2006). Omsorg människor emellan - En översikt av omsorgsgivande i den svenska befolkningen, Rapport. Socialstyrelsen.