Elevers perspektiv på stödjande skolklimat och hjälpsökande

Abstract

Session: Strukturella förutsättningar för utbildning och lärande

Ett stödjande skolklimat, dvs huruvida lärare är omtänksamma, stödjande, lyhörda och rättvisa (Wang & Degol, 2016), hänger samman med elevers känsla av tillhörighet, välmående och lärande. Ett stödjande skolklimat kan också vara viktigt när elever söker stöd och hjälp hos lärare när de upplever otrygga incidenter såsom mobbning (Eliot et al., 2010). Eftersom kvalitativa metoder är knapphändigt använda inom skolklimatlitteraturen (Bradshaw et al., 2021), men ger möjligheter att utforska insiderperspektiv och nå en djupare förståelse, syftar denna studie till att med en kvalitativ ansats utforska elevers perspektiv på stödjande skolklimat och hjälpsökande.

Teori

Socialekologisk teori används (Bronfenbrenner, 1979) för att förstå skolklimatets olika dimensioner (Wang & Degol, 2016). Utifrån ett socioekologiskt perspektiv är flera sammanlänkade system betydelsefulla såsom elev-lärare-relationer (mikrosystem), samspelet mellan olika system (mesosystem) system som inte involverar eleven eller lärare men ändå påverkar skolklimatet, såsom organisatoriska aspekter och beslut hos huvudmän (exosystem) och samhälleliga normer och struktur (makrosystem) (Bronfenbrenner, 1979).

Metod

För att undersöka elevers perspektiv på skolklimatet har vi samlat in 59 fokusgruppsintervjuer med elever från två olika skolor i årskurs 1-9 (dvs. 7-15 år) under två olika omgångar. Intervjuerna var semi-strukturerade och fokuserade på frågor såsom trygghet och syn på relationer på skolan. En konstruktivistiskt grundad teoretisk ansats har tillämpats (Charmaz, 2014).

Förväntade resultat

Den organisatoriska stödstrukturen tycks avgörande i elevers hjälpsökande och baseras på tre huvudkategorier: Lärare som stödkällor; Tillgång till stöd och Konsekvent och lyhört stöd. Beroende på hur eleverna uppfattar dessa aspekter påverkar det deras hjälpsökande hos lärare. Olika socio-ekologiska faktorer spelar roll för huruvida den organisatoriska stödstrukturen kunde anses stödjande eller ej vilket också synliggör att lärares förutsättningar att etablera ett stödjande skolklimat påverkas av dessa faktorer.

Referenser

Bradshaw, C. P., Cohen, J., Espelage, D. L., & Nation, M. (2021). Addressing school safety through comprehensive school climate approaches. School Psychology Review, 50(2–3), 221–236. https://doi.org/10.1080/2372966X.2021.1926321

Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development: Experiments by Nature and Design. Harvard University Press.

Charmaz, K. (2014). Constructing Grounded Theory. Sage.

Eliot, M., Cornell, D., Gregory, A., & Fan, X. (2010). Supportive school climate and student willingness to seek help for bullying and threats of violence. Journal of school psychology, 48(6), 533-553. https://doi.org/10.1016/j.jsp.2010.07.001

Wang, M. T., & Degol, J. L. (2016). School climate: A review of the construct, measurement, and impact on student outcomes. Educational psychology review, 28(2), 315-352. https://doi.org/10.1007/s10648-015-9319-1