En robot i mitt klassrum: Grundskollärares syn på sin undervisning med närvarande såväl som därvarande elever/AV1-robotar

Abstract

Session: Digitalt deltagande

Oron för att det finns elevgrupper som inte deltar i skolas undervisning har funnits länge. Detta grundar sig i alla barns rätt till utbildning, som ingår i såväl FN:s deklaration om mänskliga rättigheter som i barnkonventionen, inte tillgodoses. Problematisk skolfrånvaro och ”hemmasittande” är exempel på begrepp som används i den svenska kontexten för att adressera ett växande fenomen där elever av olika skäl inte vill eller kan vara på plats i skolan (Utbildningsdepartementet, 2016). Historiskt sett har skolfrånvaro hanterats utifrån en holistisk ansats, där varje enskild lärare haft ett stort ansvar och handlingsutrymme att (re)agera. På senare tid finns en tendens att dela upp problematiken i olika områden kopplade till olika professioners expertis vilket genererar en mängd olika angreppssätt och anpassningar i syfte att möjliggöra elevers ökade närvaro och deltagande i skolarbetet (Sälzer, 2012; Reid, 2008). Ett sätt som sedan några år tillbaka testas i svenska skolor, är att låta elever med problematisk skolfrånvaro delta i skolans undervisning i realtid via en social robot som ska fungera som ”barnets ögon, öron och röst i klassrummet”. Syftet med den här studien är att problematisera elevers digitala deltagande i klassrum via en AV1-robot med utgångspunkt i lärares syn på planering, genomförande och uppföljning av undervisning där de flesta elever närvarar på plats och enstaka elever närvarar med hjälp av en social robot. En kvalitativ digital enkät och uppföljande djupintervjuer med lärare genomförs och analyseras med hjälp av begreppen alienation (Hascher & Hadjar, 2018) och (re)spons-able pedagogy (Bozalek & Zembylas, 2017). Intervjuerna förväntas ge fördjupade kunskaper om fenomenet problematisk skolfrånvaro kopplat till alienerade relationer och lärares utrymme att både svara an och ta ansvar för undervisning med en social robot.

Referenser

Bozalek, V. & Zembylas, M. (2017). Towards a response-able pedagogy across higher education institutions in post-apartheid South Africa: An ethico-political analysis. Education as Change 21(2), 62–85.

Hascher, T. & Hadjar, A. (2018). School alienation – Theoretical approaches and educational research, Educational Research, 60(2), 171-188.

Reid, K. (2008). The causes of non‐attendance: an empirical study, Educational Review, 60(4), 345-357. 

SOU 2016:94 (2016). Saknad! uppmärksamma elevers frånvaro och agera : betänkande. Att vända frånvaro till närvaro - en utredning om problematisk elevfrånvaro. Stockholm: Wolters Kluwer; 2016. Hämtad från 

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/01/sou-201694/

Sälzer, C. et. al (2012). Predicting adolescent truancy: The importance of distinguishing between different aspects of instructional quality. Learning and Instruction 22, 311-319.