Den svenska förskolan som integrationsarena för nyanlända barn - möjligheter och hinder

Abstract

Session: Mångfald och deltagande i förskolan

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskolan fungerar som en integrationsarena för nyanlända barn. Inom den politiska och offentliga debatten i Sverige har deltagande i förskolan framställts som en nyckel till samhällelig integration. Det antas att förskolan möjliggör att migrerade barn lär sig svenska tidigt och tar del av det svenska samhällets värderingar och synsätt i syfte att bli integrerade i samhället (prop. 2021/22:132).

Genom etnografiskt fältarbete i två förskolor i ett språkligt och etniskt relativt homogent (landsbygds)område undersökes i denna studie nyanlända barns första steg in i förskolans praktik, och därmed förskolans möjligheter och utmaningar som integrationsarena. Den del av studien som presenteras på konferensen fokuserar särskilt på samlingen som social och pedagogisk mötesplats (Rubinstein Reich, 1993).

Studien baseras på etnografisk metodologi (Davies, 2008) och inkluderar 140 timmars observation och 24 timmars videodata i två förskolor med barn i åldrarna 3–5 år. Datan analyserades med hjälp av beskrivande innehållsanalys (Vaismoradi m.fl., 2013). I materialet ingår 21 videoinspelade samlingar.

Som teoretisk utgångspunkt används Klarenbeeks (2019, 2021) konceptualisering av integration som en process mot ökad (relationell) jämlikhet. Den innebär en undersökning av hur barnen ges förutsättningar att delta i förskolans praktik, och vilka potentiella hinder som finns. För att synliggöra hur integrationspraktiker kan förstås tar vi även hjälp av de två barndomssociologiska begreppen ”becomings” versus ”beings” avseende synen på barn (James & Prout, 2015).

Det preliminära resultatet visar att för de nyanlända barnen innebär samlingarna spatial inkludering men de ges sällan förutsättningar att inkluderas i den pedagogiska praktiken eller att delta i gemenskapen. Därigenom begränsas möjligheterna till integration. En förklaring till resultatet kan vara att pedagogerna anser att barnen ”become” integrerade per automatik, vilket får följden att deras ”being” inte tillfullo uppmärksammas.

Referenser

Davies Charlotte Aull (2008). Reflexive Ethnography: A Guide to Researching Selves and others. Routledge.

James, A & Prout, A (Eds.) (2015). Constructing and Reconstructing Childhood. Contemporary issues in the sociological study of childhood. Routledge.

Klarenbeek, L. M. (2021) Reconceptualising ‘integration as a two-way process’. Migration Studies, 9(3): 902–921.

Klarenbeek, L. M. (2019). Relational integration: a response to Willem Schinkel. Comparative Migration Studies, 7(20).

Vaismoradi, M., Turunen, H., & Bondas, T. (2013). Content analysis and thematic analysis. Nursing & Health Sciences, 15(3): 398–405.

Rubinstein Reich, L. (1993). Samling i förskolan (Diss.). Lund: Univ. Stockholm.

Proposition (2021/22:132). Förskola för fler barn. Stockholm: Utbildningsdepartementet.