Osynligt arbete i organiseringen av social ojämlikhet

Abstract

Session: Specialpedagogik och inkludering

I den här artikeln undersöks hur skolor i utsatta områden i en svensk, norsk och finsk kommun organiserar sin verksamhet för att hantera social ojämlikhet och minska risk för marginalisering. 

Urban demografi i de stora nordiska städerna utmanas skolornas uppdrag att bidra till utjämning av social olikhet genom skolsegregering (Beach och Sernhede, 2011; Andersen et al., 2016; Bjordal 2016; Beach, 2018; Haugen 2019; Dahlstedt & Fejes, 2019). Kontrasterna mellan skolor i olika områden, med tillhörande elevgrupper, skapar skilda vardagsverkligheter för personalen och bidrar till olika organisering för den respektive skolan (Corral-Granados, m. fl. 2022; Rapp, 2018).

I ett institutionellt perspektiv (Berger och Luckmann, 1967) och organisationsteoretiskt perspektiv, där vardagliga handlingar och aktörnätverk studeras (Czarniawska, 2015) så analyseras 18 intervjuer med personal vid skolor i utsatta områden, för att belysa hur deras vardagliga organisering i syfte att hantera social ojämlikhet och bidra till social utjämning ter sig.

Resultaten visar att det föregår ett omfattande ”osynligt arbete” där personalen kompenserar för aspekter som inte ligger i skolans uppdrag, men som ligger till grund för att elever ska kunna klara de mål som utbildningsinstitutionen sätter för dem. De tre kommunerna liknar varandra när det handlar om det osynliga arbetet, men de skiljer sig åt med tanke på tillgång och närhet till tillgängliga hjälpsystem. Det osynliga arbetet föregår inom tre tematiskt kategoriserade områden. Kompensation för kunskap, materiella och ekonomiska aspekter samt sociala och emotionella aspekter.

Genom sitt osynliga arbete skapar personalen ett nätverk av vardagliga handlingar (Czarniawska, 2015) som institutionaliseras i skolans praktik (Berger och Luckmann, 1967) och ger eleverna ett det skyddsnät som behövs för att de i framtiden ska bli trygga och lärande elever. Samtidigt är klyftan mellan möjligheter, formella mål och tillgängliga resurser så omfattande att det är omöjligt för skolan att genom sin organisering nå mål om utjämning av social ojämlikhet.

Referenser

Andersen, H. S., Andersson, R., Wessel, T., & Vilkama, K. (2016). The impact of housing policies and housing markets on ethnic spatial segregation: Comparing the capital cities of four Nordic welfare states. International Journal of Housing Policy, 16(1), 1-30.

Beach, D., & Sernhede, O. (2011). From learning to labour to learning for marginality: school segregation and marginalization in Swedish suburbs. British Journal of Sociology of Education, 32(2), 257-274.

Beach, D. (2017). Whose justice is this! Capitalism, class and education justice and inclusion in the Nordic countries: race, space and class history. Educational Review, 69(5), 620-637.

Berger, P. L., & Luckmann, T. (1967). The social construction of reality: A treatise in the sociology of knowledge. Anchor.

Bjordal, I. (2016) Markedsretting i en urban norsk skolekontekst -Et sosialt rettferdighetsperspektiv. 2016. ISBN 978-82-326-1992-4.

Czarniawska, B. (2015). En teori om organisering (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Dahlstedt, Magnus & Fejes, Andreas (2019) Neoliberalism and market forces in education. Lessons from Sweden. Routledge Research in Education Policy and Politics

Haugen, C. (2019) Teachers´ experiences of school choice from ´marginalised´ and ´privileged´ public schools in Oslo. Journal of education policy. Universitetsforlaget. Oslo.

Rapp, A. (2018). Organisering av social ojämlikhet i skolan-En studie av barnskolors institutionella utformning och praktik i två nordiska kommuner.

Rapp, A. C., & Corral-Granados, A. (2021). Understanding inclusive education–a theoretical contribution from system theory and the constructionist perspective. International Journal of Inclusive Education, 1-17.