En litteraturöversikt över fältet akademiskt särskilt begåvade elever och fysisk aktivitet

Abstract

Session: Fysisk aktivitet

Bakgrund:  Elever som har en begåvning i akademiska områden kan möta utmaningar i utövandet av och deltagandet i fysiska aktiviteter. Detta kan bero på den ojämna sociala, kognitiva och motoriska utveckling som karaktäriserar särskild begåvning (Lutostanski, 2018). Skolan har en viktig roll i främjandet av alla elevers fysiska aktivitet (Andermo et al., 2020), och idag rekommenderas alla barn att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen på en minst måttlig nivå (World Health Organization, 2022). Något som kan påverka akademiskt särskilt begåvade elevers utövande av fysiska aktivitet är även att eleverna kan ha en större tilltro till sina akademiska förmågor än atletiska förmågor (Infantes-Paniagua et al., 2021; Litser & Roberts, 2011). Att ägna sig åt idrott- och fysiska aktiviteter kan påverka dessa elevers tilltro till sina atletiska och fysiska förmågor positivt (Infantes-Paniagua et al., 2021; Rinn & Wininger, 2007). Forskning på akademiskt särskild begåvade elever i relation till fysisk aktivitet är idag gles och det finns en stor variation både vad gäller metodologiska tillvägagångssätt och definitionen av elevgruppen särskilt begåvade.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga hur fältet akademiskt särskilt begåvade elever i relation till fysisk aktivitet studerats tidigare.

Metod: En litteraturöversikt i form av en Scoping Review. Denna typ av litteraturöversikt kartlägger en kunskapsmassa, klargör nyckelbegrepp och lyfter fram hur forskning har bedrivits inom ett forskningsfält.

Implikationer: Resultaten av litteraturöversikten ämnar belysa kunskapsläget vad gäller akademiskt särskilt begåvade elever och fysisk aktivitet. Resultatet kommer också visa på vart ytterligare forskning behövs inom fältet. Vidare, kan studiens resultat även att vara användbart för pedagoger inom skolverksamheter som möter akademiskt särskilt begåvade elever i fysiska aktiviteter i skolmiljön.

Referenser

 Andermo, S., Hallgren, M., Nguyen, T. T. D., Jonsson, S., Petersen, S., Friberg, M., ... & Elinder, L. S. (2020). School-related physical activity interventions and mental health among children: a systematic review and meta-analysis. Sports medicine-open, 6(1), 1-27.

Infantes-Paniagua, Á., Palomares Ruiz, A., Fernández-Bustos, J. G., & Contreras Jordan, O. R. (2021). Physical activity and self-concept in gifted students: A comparison with non-gifted students. High Ability Studies, 1-16. https://doi.org/10.1080/13598139.2021.1978404

Lutostanski, S. (2018). Sports That Work for Gifted Children. Parenting for High Potential, 7(1), 9–11.

Rinn, A. N., & Wininger, S. R. (2007). Sports participation among academically gifted adolescents: Relationship to the multidimensional self-concept. Journal for the Education of the Gifted, 31(1), 35-56.

World Health Organisation (WHO). (2022). Physical activity. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity