Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kunskapsområde i lärarutbildningen : Om forskningsförankring av ett nytt examensmål

Abstract

Session: Lärarutbildning

Enligt Högskolelagen ska all utbildning vid svenska lärosäten vila på vetenskaplig grund. Sedan år 2021 stipulerar samma förordning att alla lärarutbildningar ska förmedla kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Examensmålet ska säkerställa att examinerade lärare har kompetens att bemöta elever med NPF-diagnoser i skolan och anpassa klassrumssituationen efter olika behov.

Denna statliga styrning har därmed ålagt landets lärosäten att utbilda lärare med vissa specifika förmågor att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Undervisningen kring det nya examensmålet skall vila på vetenskaplig grund. En fråga som infinner sig är huruvida det exempelvis handlar om den medicinska vetenskapliga grunden, eller om den pedagogiska.

Syftet med detta konferensbidrag är att bidra till en problematisering av NPF i lärarutbildningssammanhang med fokus på hur några av landets lärarutbildningar forskningsförankrar sin undervisning mot detta examensmål. Aktuella forskningsfrågor är a) hur undervisning om NPF bedrivs vid tio av landets lärarutbildningar, och b) vilken vetenskaplig grund som råder för undervisningen.

Via en jämförande analys av relevant undervisningsmaterial, tillika en kompetensinventering från tio av landets lärosäten, presenteras ett underlag för reflektion kring vad som utgör vetenskaplig grund för utbildning mot detta examensmål. Analysen utgår från professionsteori med fokus på professionell autonomi där begreppet organisatorisk professionalism är centralt för analysen.

Ett resonemang om studiens förväntade resultat kan gå i två riktningar. Den första kan innebära att koherens råder mellan landets lärosäten när det gäller såväl undervisning som vetenskaplig grund. En sådan samstämmighet kan förklaras av gemensamma diskussioner vid exempelvis Lärarutbildningskonventets träffar. Den andra riktningen är att landets lärosäten skiljer sig sinsemellan i denna fråga, vilket skulle kunna förklaras av att lokal spetskompetens har haft inflytande över verksamhetens inriktning.

Referenser

Alvunger, D. & Wahlström, N. (Red.) (2018). Den evidensbaserade skolan: svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

Ansari, D., De Smedt, B., & Grabner, R.H. (2012). Neuroeducation - A critical overview of an emerging field” i Neuroethics, 2012, 5.

American Psychiatric Association (2014). MINI-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press AB.

Carlgren, I. (2011). ”Forskning ja, men vilken slags och i vilket syfte? Om avsaknaden och behovet av en “klinisk” mellanrumsforskning” i Pedagogisk forskning, 15(4), 65–79.

Clark, J. (2015). “Philosophy, Neuroscience and Education” i Educational Philosophy and Theory, 47(1), 36-46.

Clement, N. D. & Lovat, T. (2012). ”Neuroscience and Education: Issues and Challenges for Curriculum” i Curriculum Inquiry, 42(4), 534-557.

Evetts, J. (2009) “Sociological Analysis of Professionalism: Past, Present and Future” i Comparative Sociology 10(1).

Gaussel, M. & Reverdy, C. (2013). Neurosciences et éducation: la bataille des cerveaux. Dossier d’actualité Veille et Analyses IFÈ, n° 86, septembre. Lyon: ENS de Lyon.

Grskovic, A. Janice & Zentall, S. Sydney, (2010). “Understanding ADHD in girls: Identification and social characteristics” i International journal of special education, vol. 25, nr 1, ss. 171-184.

Howard-Jones, P. (2014). “Neuroscience and education: myths and messages” i Nature Reviews Neuroscience, 15, 817-824.

Kitchen, W. H. (2017). Philosophical Reflections on Neuroscience and Education. Bloomsbury Philosophy of Education. London: Bloomsbury.

Levinsson, M. (2013). Evidens och existens: evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 339). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Mangels, J. A., Butterfield, B., Lamb, J., Good, C., & Dweck. C. S. (2006). “Why do beliefs about intelligence influence learning success? A social cognitive neuroscience model” i Social Cognitive and Affective Neuroscience, 1(2), 75- 86.

Michaëlsson, Madeleine, Yuan, Shuai, Melhus, Håkan, Baron, John A, Byberg, Liisa, Larsson, Susanna C. & Michaëlsson, Karl (2022) “The impact and causal directions for the associations between diagnosis of ADHD, socioeconomic status and intelligence by use of a bi-directional two-sample Mendelian randomization design”, BMC Medicine 20:106.

OECD (2002). Understanding the brain: Towards a new learning science. OECD Publishing. OECD. (2007a). Evidence in Education. Linking research and policy. Paris: CERI. OECD (2007b). Understanding the brain: The birth of a learning science. OECD Publishing.

Wollscheid, S. & Opheim, V. (2016). “Knowledge brokering initiatives in education: a systematic map of the Nordic countries” i Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2(1), 1-18.