Hållbar utveckling genom tre arenor i skolämnet slöjd

Abstract

Session: Hållbar utveckling

Syftet med studien är att synliggöra och bidra med ny kunskap på vilket sätt undervisning för hållbar utveckling tolkas och kommer till uttryck i skolämnet slöjd i den svenska grundskolan. I studien söker jag svar på följande frågor:

Hur beskrivs de olika dimensionerna av hållbar utveckling, både historiskt och nutida i styrdokument?

• Hur skapar den lokala kontexten förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling?
• Hur tolkar och förstår lärare i slöjd undervisning för hållbar utveckling?
• Hur iscensätter lärare sina tolkningar av slöjd för hållbar utveckling?

Läroplansteori (Bernstein, 2000; Wahlström, 2015) används för att analysera hur hållbarhet transformeras genom den officiella arenan, tolkningsarenan och realiseringsarenan.  Balls teori om Policyartefakter (Ball, m.fl, 2012) används för att analysera artefakter i slöjdundervisningen.

I studien används en kvalitativ metodologi och en bred forskningsdesign, inspirerad av etnografi (Jeffrey & Truman, 2004). Styrdokumenten analyseras med hjälp av innehållsanalys (Esaiasson, 2017 m.fl) intervjuer med sex lärare används för att analysera lärares tolkning av hållbar utveckling samt deltagande observation (Fangen, 2005) hos de sex lärarna.

Resultat från läroplansanalysen visar att social, ekologisk och ekonomisk dimension inlemmas i alla styrdokument men med olika mål och i olika utsträckning. Intervjuerna visar att slöjdlärare tolkar hållbar utveckling på olika sätt, såsom genom avskilda ”återbruksprojekt”, att vara utomhus och slöjda, att vårda, lappa och laga eller att slöjd är ”naturligt” hållbart. I observationerna synliggörs hur fakta varvas med normer i syfte medvetandegöra eleverna om att vi behöver anpassa vårt sätt att leva. Resultatet belyser att lärarna talar mest om ekologisk hållbarhet, men implicit visar observationerna att sociala hållbarhetstarkt närvarande i slöjdundervisningen. Ett viktigt resultat är att lärares tolkning av hållbar utveckling i slöjd leder till ett mer abstrakt, ”teoretiserat” ämnesinnehåll. Utrymmet för eleverna att formge och framställa tycks minska vilket väcker frågor om vilken kunskapsform lärare prioriteras och vad som händer med ett ämne när ett nytt obestämbart begrepp som hållbar utveckling förs in i styrdokumenten.

Referenser:

Ball, Stephen. J. 2003. “The Teacher’s Soul and the Terrors of Performativity.” Journal of Education Policy 18 (2): 215–228.

Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity. Lanham: Rowman & Littlefield Publishers.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.

Fangen, Katrine. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber.

Jeffrey, B., & Troman, G. (2004). Time for Ethnography. British Educational Research Journal, 30, 535-548. http://dx.doi.org/10.1080/0141192042000237220

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB