Det rekonstruerade fritidshemmet: Hur har 2010-talets skolpolitiska reformer färgat fritidshemmet av idag?

Abstract

Session: Fritidshemmet under utveckling

I propositionen för 2010 års skollag slås det fast att "utveckling och lärande sker ständigt, inte bara eller ens huvudsakligen i arrangerade inlärningssitationer" (Prop. 2009/10:165, s. 358). En pedagogisk praktik som länge präglats av informellt och situerat lärande är det svenska fritidshemmet. Föregående läsår var nära en halv miljon elever inskrivna i fritidshem, rentav fyra utav fem barn i åldergruppen sex till nio år. Fritids utgör med andra ord en naturlig del i många barns vardagliga liv. Detta till trots har fritidshemmet länge befunnit sig i den utbildningsvetenskapliga perifierin.

Den utbildningspolitiska diskursen under 2010-talet har omformat utbildningssystemet i riktning mot recentralisering, juridifiering och (för)stärkta kontrollmekanismer. Detta förändrade utbildningslandskap har även förändrat villkoren för fritidsverksamheten. Genom den nya skollagen, den nya lärarutbildningen, introduktionen av lärarlegitimationen och den fritidsspecifika del 4 i grundskolans läroplan har såväl fritidshemmets syfte och innehåll som dess profession omformats och repositineras för att möta nya förväntningar och lösa upplevda kvalitetsproblem. I syfte att försöka utröna hur centrala skolpolitiska aktörer uppfattat fritidshemmet och dess roll i utbildningssystemet under perioden 2009/10-2019/20, har jag studerat såväl centrala policydokument för fritidshemmet som dess förarbeten, och de parliamentariska debatter vilka de är sprungna ur likaså. Mina primära analytiska verktyg har varit argumentationsanalys (se exempelvis Prawitz, 2001) men framförallt Carol Bacchis (2009) "What's the problem represented to be?"-approach, vilken varit mycket hjälpsam då det visat sig att mycket av det som format fritidshemmets policyutveckling under 2010-talet är det som inte sägs - och att det som konstrueras till mångt och mycket skett på basis snarare av relaterade utbildningssektorer.