Svenskundervisning för nyanlända vad är det? Läromedelsanalys av läromedel i svenska som andraspråk för nyanlända elever på mellanstadiet

Abstract

Session: Undervisning för nyanlända

Efter att den statliga förhandsgranskningen av läromedel upphörde i början av 1990-talet, är det rektorer och lärare som har det fullständiga ansvaret för att välja och kvalitetsgranska läromedel. Trots detta betraktar lärare ofta läromedel som en tillförlitlig källa som kan stödja elevernas kunskapsutveckling i linje med skolans styrdokument (Englund, 2011).

Studien betonar vikten av ett kritiskt perspektiv på läromedel och syftar till att bidra med kunskap om hur läromedel kan villkora svenskundervisning för nyanlända mellanstadieelever genom att undersöka kunskapsinnehåll i fem olika läromedel. Forskningsfrågorna är: Hur framträder ämnessyner i SVA genom läromedlens texter och uppgifter och vad kan det få för konsekvenser för språkundervisningen? Hur kan läromedlens kunskapsinnehåll och uppgifter beskrivas som ett meningserbjudande för elever?

Studien utgår ifrån FN:s Agenda 2030 som betonar utbildning av hög kvalitet för alla för att uppnå ett samhälle som är byggt på hållbara grunder samt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, kombinerat med The Literacy Engagement framework (Cummins, 2015).

Preliminära resultat visar att det råder en stor variation i vilket innehåll erbjuds för eleverna och hur läromedelsförfattarna väljer att strukturera upp det. Det gemensamma är att svenska som andraspråk framträder som ett färdighetsämne underordnat alla andra skolans ämnen, utan eller med ytterst lite eget innehåll. Dessutom är innehållet som är kopplad till utveckling av muntlig kommunikativ förmåga väldigt begränsat, huvudfokus läggs istället på utveckling av ämnesrelaterat ordförråd, läsning och skrivande av sakprosa. Texter och uppgifter är dessutom sällan anpassade till nybörjare i språket och kräver att eleverna har grundläggande kunskaper i vardagsspråket, i både tal och skrift. Slutsatsen är att de undersökta läromedlen inte kan ses som heltäckande och att det förutsätts att dessa används av kompetenta lärare som gör en kritisk granskning och kompletterar med eget material på ett lämpligt sätt.

Referenser

Cummins, J. (2015). Language differences that influence reading development. In Handbook of individual differences in reading, reader, text, and context: Routledge.

Englund, B.(2011). Vad gör läroböcker? I Ammert, N (red). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s.279-291). Lund: Studentlitteratur AB.

United Nations. (2015). Transforming our world: The 2030 Agenda for Sustainable Development. United Nations.

Vygotsky, L. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psycho-logical Processes. Cambridge, MA: Harvard University