Med kulturellt fostransuppdrag: Högtider som kulturarv i skola och fritidshem

Abstract

Session: SO-undervisning och social fostran

I studien undersöks hur skolan och fritidshem, inkluderat lärares pedagogiska arbete och praktik, påverkas av i relation till högtider. Högtid som begrepp är nära sammanflätat med begreppen tradition och ritual. I läroplanen för den svenska grundskolan inkluderas begreppet traditioner som ett av flera begrepp under begreppet kulturarv. Läroplanen definierar att skolan har ansvar att stärka ”[m]edvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet” för alla som verkar där (Skolverket, 2022, s. 5-6). Utbildning och fostran ses som utgångspunkt för lärares pedagogiska arbete och i läroplanen preciseras som att “överföra och utveckla ett kulturarv”.

Syftet med avhandlingen är att utforska och beskriva hur högtider som fenomen hanteras i skola f-3 och fritidshem. Forskningsproblem och forskningsfrågor för studien rör skolan som pedagogisk verksamhet med det pedagogiska arbetet i lärares undervisningspraktik som ett centralt fokusområde.

I studien ses pedagogiskt arbete som ett tvärvetenskapligt och praktiknära forskningsfält. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ser fenomen som kulturarv som socialt konstruerade resultat av ”föreställningar, sociala interaktioner och social praktik” (Gruber, 2007, s. 14) för vilka högtider är ett exempel av. Studien tar intryck av bland andra Jackson (1990) för hur undervisning är nedbruten i olika aktiviteter tillsammans med uppdelning av undervisning i lärande I, Om och Av ett ämne (Grimmitt, 1991; Holmberg, 2014) samt nedbrytningen av praktiker som religion och ideologi i dimensioner som presenterats av Smart (1996).

Studien genomförs genom deltagande observationer och video-observationer i klassrum som huvudsakliga datainsamlingsmetoder, med fältanteckningar och inspelat videomaterial som data.

Bland de preliminära resultaten behandlas hur högtider på olika sätt hanteras som innehåll i undervisning. Andra tentativa resultat tar upp materialitet, samt görandet av något icke-vardagligt i skolan i relation till högtider.

Referenser

Grimmit, M. (1991). The Use of Religious Phenomena in schools: Some Theoretical and Practical Considerations. British Journal of Religious Education, 13(2) 77-88.
Gruber, S. (2007). Skolan gör skillnad: Etnicitet och institutionell praktik. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]

Holmberg, Y. (2014). Musikskap – Musikstunders didaktik i förskolepraktiker. [Doktorsavhandling, Malmö högskola]

Jackson, P. (1990). Life In Classrooms. Teachers College Press.
Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr 22. Skolverket

Smart, N. (1996). Dimensions of the Sacred: An Anatomy of the World’s Beliefs. University of California Press