Dokumentation och analys av spontan undervisning i förskolan : Utmaningar och möjligheter
Publicerad 2023-06-16
Copyright (c) 2023 Maria Rönnlund, Carina Hjelmér, Anna Olausson
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell-licens.
Abstract
Session: Praktiknära forskning i förskola
Syfte, forskningsfrågor
Undervisning i förskolan kan vara såväl planerad som spontan (Eidevald et al., 2018). Med spontan undervisning avses den respons förskollärare ger på barns initiativ under fostran och samvaro i det dagliga livet i förskolan. Förskollärare fångar upp situationer som sker här och nu och relaterar dessa till ett eller flera mål i läroplanen. Den spontana undervisningen är viktig för kvaliteten på förskolans verksamhet, och den behöver, likväl som den planerade undervisningen, dokumenteras och analyseras (Persson, 2021).
- Syftet är att utforska förskollärares arbete med dokumentation och analys av spontan undervisning. Centrala frågeställningar är:
- Vilka möjligheter och utmaningar upplever förskollärare i arbetet med dokumentation och analys av spontan undervisning?
- Vilka dokumentations- och analysverktyg utgör ett stöd i arbetet med dokumentation och analys av spontan undervisning?
Teori
Analysen av förskollärares dokumentation och analys av spontan undervisning tar sin utgångspunkt i Priestley, Biesta och Robinsons (2015) ekologiska modell över lärares agens. Agens förstås här som något förskollärare gör snarare än något de har, och som något som sker i samspel med den sociala, kulturella och materiella kontexten. Agensens tidsmässiga dimensioner uppmärksammas också – den historiska och framåtsyftande dimensionen samt det som sker här och nu.
Metod
Studien baseras på data insamlad i ett samverkansprojekt där förskoleforskare (N3) och förskollärare (N50) utvecklat kunskap om spontan undervisning i förskolan. Förskollärarna har dokumenterat spontana undervisningssituationer i den egna praktiken för att sedan tillsammans med forskarna diskutera och analysera dessa. Forskarnas dokumentation av träffarna samt förskollärarnas egna dokumentationer av undervisningssituationer utgör studiens data. Analysen är genomförd som tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006).
Förväntade resultat
Resultaten redovisas med tonvikt på möjligheter, utmaningar och dokumentations- och analysverktyg, samt diskuteras i relation till systematisk kvalitetsutveckling: Vad indikerar studiens resultat avseende möjligheten att införliva dokumentation och analys av spontan undervisningen i förskolans systematiska kvalitetsarbete, och vilka verktyg är då gångbara?
Referenser
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H., & Palmer, A. (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. In S. Sheridan & P. Williams (Eds.), Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt (pp. 81-91). Stockholm: Skolverket.
Persson, S. (2021). Pedagogiska relationer i förskolan. Specialpedagogik i förskolans praktik.
Priestley, M., Biesta, G., & Robinson, S. (2015). Teacher agency: An ecological approach: Bloomsbury Publishing.