Naturkunskapsämnets möjligheter att upplevas som relevant av gymnasielever

Abstract

Session: Att lära och fostra för demokratiskt medborgarskap

Studien som presenteras har genomförts inom ämnet naturkunskap i gymnasieskolan. Detta är ett ämne som är obligatoriskt för elever på samtliga yrkesprogram, och alla högskoleförberedande program förutom naturvetenskaps- och teknikprogrammet. Tidigare studier visar att det är få elever som upplever undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena som relevant för dem under sin högstadietid (IVA, 2021; Jidesjö, 2009). Detta är särskilt framträdande för de elever som väljer andra program än det naturvetenskapliga programmet (Jidesjö, 2009). Det innebär att en majoritet av eleverna som läser naturkunskap i gymnasiet har erfarenhet av att känna att naturvetenskaplig undervisning är irrelevant för dem. Elever som upplever undervisningen som irrelevant riskerar att känna sig alienerade från undervisningen, vilket bidrar till en exkludering av dessa elever.

Syftet med studien är att undersöka på vilka olika sätt elever anser att naturkunskap på gymnasiet kan vara av relevans för dem i deras liv. För att undersöka detta genomfördes sex fokusgruppsamtal med elever från både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Under fokusgruppsamtalen diskuterade eleverna sina erfarenheter av naturkunskapskursen, hur de skulle vilja förändra kursen, samt deras åsikt kring användbarheten/oanvändbarheten för dem. Genom att använda reflexiv tematisk analys med en induktiv ansats (Braun & Clarke, 2021), utvecklades fem teman som visar på olika sätt som naturkunskap kan uppfattas som relevant av elever. Dessa teman är: relevans för framtida yrkesliv, relevans för självuppfyllelse, relevans för vardagslivet, relevans för att förstå och granska samhällsfrågor, samt relevans för att göra skillnad i världen. Under presentationen planeras dessa teman presenteras med exempel på elevcitat för att visa på det subjektiva och kontextbundna i elevers uppfattningar om relevans. Temana kommer också att diskuteras i relation till undervisningssyften som rör demokrati och rättvisa, bland annat med hjälp av det teoretiska ramverket critical science agency (Basu et al., 2009).

Referenser

Basu, S. J., Barton, A. C., Clairmont, N., & Locke, D. (2009). Developing a framework for critical science agency through case study in a conceptual physics context. Cultural studies of science education, 4(2), 345-371. https://doi.org/10.1007/s11422-008-9135-8

Braun, V. & Clarke, V. (2021). Thematic analysis; A practical guide. SAGE

IVA. (2021). Generation ekvation. En rapport om barn och ungas attityder till skola, skolämnen och lärande. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien. https://www.iva.se/projekt/framtidens-kunskapssamhalle/generation-ekvation/

Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K-G. & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDiNa, 5(2), 213-229. https://doi.org/10.5617/nordina.352