Naturvetenskapsundervisning som ett bidrag till elevers agens? : Projekt i samverkan med lärare och förskollärare

Abstract

Session: Kompetens och kommunikation i utveckling

Många elever har svårigheter att föreställa sig hur det de lär sig i skolans NO-undervisningen kan vara relevant för livet utanför skolan (Jidesjö, 2009). Det är vanligt att NO-undervisningen främst ses som relevant för de som kommer att ha ett framtida yrke där naturvetenskap är centralt. Ett ämne kan dock var relevant utifrån många olika dimensioner – individuella, samhälleliga och yrkesanknutna (Stuckey, 2013)  – där olika dimensioner kan ha olika betydelse för olika elever. För att hitta vägar till en NO-undervisning som kan upplevas som mer relevant bedrivs forskning om vad som kan känneteckna NO-undervisning som riktar sig till alla elever. I projekten som denna presentation bygger på fokuserar vi på hur NO-undervisningen skulle kunna bidra till agens i vardagen och som medborgare (Arnold & Clarke, 2014; Basu & Barton, 2010). En viktigt del av sådan undervisning handlar om att dess fokus vidgas från ett traditionellt fokus på begrepp och modeller till att även fokusera på hur naturvetenskapen fungerar, vad som kännetecknar kunskapen och hur den kan användas (Hansson mfl., 2021; Hodson, 2014). Vi har i forskningsprojekt bedrivna i samverkan med förskollärare och lärare utforskat hur den typen av innehåll kan inkluderas i undervisningen så att det får mening för eleverna. Det empiriska materialet består bland annat av fokusgruppssamtal med lärare och observationer samt ljudinspelningar från barngrupper/klassrum. I presentationen beskriver vi hur projekten lagts upp, hur forskare och lärare arbetat tillsammans och hur våra respektive roller sett ut. Vi ger även exempel på konkreta resultat och hur vi arbetar för att göra dessa tillgängliga för lärare och förskollärare utanför projekten.

Referenser

Arnold, J., & Clarke, D. J. (2014). What is ‘agency’? Perspectives in science education research. International Journal of Science Education, 36(5), 735-754.

Basu, S. J., & Barton, A. C. (2010). A researcher-student-teacher model for democratic science pedagogy: Connections to community, shared authority, and critical science agency. Equity & Excellence in Education, 43(1), 72-87.

Hansson, L., Leden, L., & Thulin, S. (2021). Nature of science in early years science teaching. European Early Childhood Education Research Journal, 29(5), 795-807.

Hodson, D. (2014). Nature of science in the science curriculum: Origin, development, implications and shifting emphases. In M. R. Matthews (Ed.) International handbook of research in history, philosophy and science teaching, 911-970. Springer.

Jidesjö, A., Oscarsson, M., Karlsson, K-G. & Strömdahl, H. (2009). Science for all or science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDiNa, 5(2), 213-229. https://doi.org/10.5617/nordina.352

Stuckey, M., Hofstein, A., Mamlok-Naaman, R., & Eilks, I. (2013). The meaning of ‘relevance’in science education and its implications for the science curriculum. Studies in Science Education, 49(1), 1-34.