Forskningscirkel som pedagogiskt verktyg. : En aktionsforskningsstudie kring det demokratiska uppdraget.

Abstract

Session: Uppdrag och praktik i pedagogiskt arbete

Med anledning av läroplanens förändringar 2022 (Skolverket, 2022) fokuserar detta avhandlingsprojekt på lärares arbete med det demokratiska uppdraget. Detta utforskas med hjälp av följande forskningsfrågor:

• Vad formar lärares samtalspraktik kring skolans demokratiska uppdrag?
• Hur utvecklas lärares samtalspraktik under en forskningscirkel?
• Vilka hinder och möjligheter framkommer i lärares samtal kring arbetet med det demokratiska arbetet?
• Hur påverkar lärares samtalspraktik i form av en forskningscirkel deras undervisningspraktik?

Denna delstudie syftar till att undersöka lärares förståelse av det demokratiska uppdraget samt hur deras samtalspraktik utvecklas genom deltagande i en forskningscirkel som ett pedagogiskt verktyg (Rönnerman, 2018).

Deltagandet i forskningscirkeln kommer följas av genomförande av iscensättande av aktioner för att skapa kunskap om den egna praktiken (Olin et al., 2020). Detta arbete kommer med hjälp av teorin om praktikarkitekturer (TPA) identifiera vad som möjliggör och hindrar arbetet i praktiken, samt skapa förutsättningar för att förändra den genom att analysera säganden, göranden och relateraden. Teorin bidrar till att synliggöra och begripliggöra vad som villkorar praktikerna och  främja en kritisk analys av sammanhangen kring praktikerna som ett led i förändringsarbetet (Salo & Rönnerman, 2014).

Empirin i denna del av studien består av transkriberade ljudinspelningar från samtalspraktiken, fältanteckningar, loggboksanteckningar samt deltagarnas reflektioner kring arbetet med det demokratiska uppdraget. Ur denna empiri förväntas framkomma hur vardagsarbetet genomsyras av ökad medvetenhet om det demokratiska uppdraget efter genomfört deltagande i forskningscirkeln, då deltagarnas medvetenhet och förmåga att sätta ord på arbetet i praktiken ökat. Med hjälp av TPA kan hinder och möjligheter i de olika praktikerna identifieras, vilket möjliggör för förändringar att äga rum i samtalspraktiken, kunskap som kan appliceras i undervisningspraktiken.

Referenser

Olin, A., Francisco, S., Salo, P., Pörn, M., & Karlberg-Granlund, G. (2020). Collaborative Professional Learning for Changing Educational Practices. In (pp. 141-162). Singapore: Springer Singapore. https://doi.org/10.1007/978-981-15-6926-5_7

Rönnerman, K. (2018). Vikten av teori i praktiknära forskning : Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer [article]. Utbildning och Lärande / Education and Learning, 12(1), 41-54. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29116

Salo, P., & Rönnerman, K. (2014). Lost in practice : transforming Nordic educational action research. Rotterdam : Sense Publishers.

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22) gäller från höstterminen 2022.: Skolverket Retrieved from https://www.skolverket.se/publikationer?id=9718