Vad villkorar hur undervisning görs i förskolan? : En aktionsforskningsstudie där förskolepersonal kollegialt arbetar med undervisningen.

Abstract

Session: Praktiknära forskning i förskola

Syfte och forskningsfrågor

Förändringar och förtydliganden av förskolans uppdrag har över tid lett till både möjligheter och utmaningar när det ska realiseras av förskolepersonal (Sjöstrand Öhrfelt, 2019; Hildén 2021, Berg 2022). Att kollegialt teoretisera och tillsammans förstå nya begrepp likt undervisning är ett sätt för förskolepersonalen att möta utmaningar som uppstår i mötet med praktiken (Stavholm m.fl. 2021). Mot denna bakgrund riktas det övergripande syftet med studien mot att beskriva ett samarbete mellan doktorand och en förskola i ett aktionsforskningsprojekt som syftar till att synliggöra, planera och utvärdera undervisning. Utifrån en praktikteoretisk ingång är förskolans kollegiala samtalspraktik i fokus samt hur den tillsammans med förskolepersonalen gör undervisning och på vilket sätt den förändras över tid. Syftet med studien besvaras med följande forskningsfrågor:

• Hur görs undervisning i kollegiala samtalspraktiken?
• Vad möjliggör respektive hindrar hur undervisning görs i den kollegiala samtalspraktiken?
• På vilket sätt förändras arrangemangen som håller den kollegiala samtalspraktiken på plats över tid?

Teori

Studien använder Teorin om praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) för att undersöka både vad som utgör den kollegiala samtalspraktiken där undervisning görs samt hur olika arrangemang villkorar samtalspraktiken där aktionsforskningsprojektet pågår.

Metod

Aktionsforskning används som ansats i avhandlingsprojektet för att belysa förskolepersonalens frågor kring sin undervisning när de systematiskt följer aktionsforskningsprocessen (Rönnerman, 2018). Empiri genereras utifrån aktionsforskningsprojektet, så som transkriberade ljudinspelningar från den kollegiala samtalspraktiken.  

Förväntade resultat

Preliminära resultat visar att kollegiala samtal om undervisningspraktiken blir ett verktyg att hantera spänningsfält som uppstår mellan förskolans särart och undervisningens målstyrda processer. Analysen spårar de arrangemang som håller den kollegiala samtalspraktiken på plats men också hur förskolepersonalen blir viktiga aktörer som påverkar de omgivande arrangemangen.

Referenser

Berg. B. (2022). Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. EDUCARE (3)

Hildén, E. (2021). Uppdrag undervisning: bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan. Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2021. Karlstad.

Kemmis, Stephen & Grootenboer, Peter (2008). Situating praxis in practice. I Stephen Kemmis & Tracey J. Smith (red.), Enabling praxis: Challenges for education, (s. 37–62). Rotterdam: Sense.

Rönnerman, K. (2018). Vikten av teori i praktiknära forskning: Exemplet aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer. Undervisning Och Lärande, 12 (1), 41-.54.

Sjöstrand Öhrfelt, M. (2019). Ord och inga visor konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin. Diss. (sammanfattning), 2019. Växjö.

Stavholm, E., Lagerlöf, P., & Wallerstedt, C. (2021). Appropriating the concept of metacommunication: An empirical study of the professional learning of an early childhood education work-team. Teaching and Teacher Education, 102, 103306.