Kreativt ätande: Mat och låtsaslek i förskolans måltider
Publicerad 2023-06-16
Nyckelord
- Förskola,
- Måltid,
- låtsaslek,
- multimodal konversationsanalys
Copyright (c) 2023 Annerose Willemsen, Sally Wiggins, Jakob Cromdal
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell-licens.
Abstract
Session: Undervisning i förskola
Lek har länge utgjort själva stommen för förskolans pedagogiska verksamhet och på senare år har man börjat tala om lekresponsiv undervisning (Pramling el al., 2019). I förskolelitteraturens lekorientering är måltiden ett undantag; den beskrivs främst som ett tillfälle för omsorg, samvaro och i viss mån lärande. I denna studie fokuserar vi på hur förskolebarn leker med maten tillsammans med andra barn och med sina lärare.
Studiens fokus har inspirerats av Vygotskis (1967/2004) idéer om fantasi och kreativitet och tar ett teoretiskt avstamp etnometodologi (Garfinkel, 1967), där man strävar efter att beskriva socialt samspel utifrån ett deltagarperspektiv. En videokorpus om ca 100 förskolemåltider ligger till grund för en samling episoder, där matrelaterad låtsaslek är en central aktivitet. Multimodal interaktionsanalys har använts för att i detalj kartlägga måltidens olika semiotiska fält (Goodwin, 2000) och visar hur verbal kommunikation samordnas med förkroppsligat handlande samt med spatialt förankrad användning av olika artefakter: tallrikar, bestick, och inte minst, mat.
Analysen visar först hur barn, genom att hantera mat strategiskt, skapar låtsasvärldar och hur de agerar för att dela dessa imaginära världar med de andra deltagarna vid bordet. Vidare visar analysen hur andra deltagare bidrar till och agerar i låtsasleken. Av särskilt intresse för pedagogiskt arbete är förskollärares agerande som på olika sätt stöttar barnens kreativa aktivitet och deltagande i den gemensamma leken, samtidigt som de strävar efter att rikta fantasivärldens händelser mot att maten blir uppäten.
Resultaten pekar på nya sätt att förstå måltiden som en viktig arena för pedagogiskt arbete. Matens ibland långa väg till munnen kan omfatta glädje, humor, och gemenskap samt stimulera fantasi och kreativitet.
Referenser
Garfinkel, H. (1967). Studies in Ethnomethodology. Cambridge: Polity Press.
Goodwin, C. (2000). Action and embodiment within situated human interaction. Journal of Pragmatics, 32, 1489-1522.
Pramling, N., Wallerstedt, C., Lagerföf, A., Björklund, C., Kultti, A., Palmér, H., Magnusson, M., Thusli, S., Jonsson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2019). Play-responsive teaching in early childhood education. Cham, Switzerland: Springer Open.
Vygotski, L. (1967/2004). Imagination and creativity in childhood. Journal of Russian and East European Psychology, 42, 7-97.