Fritidshemslärares perspektiv på fritidshemmens lärmiljöer, elevers behov och fritidshemmets uppdrag

Abstract

Session: Profession i utveckling

I detta projekt ligger fokus på att studera lärmiljöer i fritidshem, vilket handlar om samspelet mellan olika former av miljöer, elever och lärare och där exempelvis material och teknologier får betydelse (Grewell & Boström, 2020).  Detta är ett område som är lite studerat och som också kommit i spänning när fritidshemmet har fått mer uttalade förväntningar om att arbeta med ett styrt läroplansinnehåll som sätter krav på att olika former av undervisning ska äga rum (Skolverket, 2022). Syftet med studien är därför att analysera hur fritidshemslärare själva beskriver lärmiljön när de tillsammans med forskare deltagit i samtalspromenader. De övergripande frågeställningarna handlar om:

• Vilka typer av lärmiljöer lyfter fritidshemslärarna fram som betydelsefulla under samtalspromenaderna och vilken mening ger de dessa?
• Vilka behov beskriver fritidshemslärare att elever har i relation till fritidshemmets lärmiljöer och hur upplever lärarna att dessa behov kan tillgodoses?

Studien bygger på så kallade samtalspromenader (Klerfelt & Haglund, 2011; Pranka, 2020) med sju fritidshemslärare som arbetar på nio olika fritidshemsavdelningar. Under promenaderna filmades miljöerna samtidigt som fritidslärarna berättade om dessa vilket gör att själva dataproduktionen blir ett gemensamt meningsskapande. Samtalspromenaderna transkriberades och analyserades sedan med en reflexiv, tematisk analys (Braun & Clarke, 2019). I studien har en teoretisk utgångspunkt tagits i ett samspelsperspektiv på lärmiljöer. Smith och Barker (2000) beskriver hur miljöer är föränderliga genom olika aktörers handlingar och sätt att använda och ge miljöerna mening.

Studiens preliminära resultat visar att det i fritidshemmet finns återkommande föreställningar om vilka typer av lärmiljöer som bör finnas, det vill säga vilka typer av aktiviteter som elever ska få ta del av under fritidshemstiden. De preliminära resultaten visar också hur fritidshemslärare i sitt arbete behöver ha en flexibilitet i att förändra lokaler och material för att möta olika behov. Samtidigt begränsar strukturella villkor fritidshemslärarnas handlingsutrymme.

Referenser

Braun, V., & Clarke, V. (2019) Reflecting on reflexive thematic analysis. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11(4), 589-597. https://doi.org/10.1080/2159676X.2019.1628806 

Grewell, C. & Boström, L. (2020). Fritidshemmens lokaler och materiella resurser i relation till verksamhetens kvalitet. Bilaga i SOU 2020:34 Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg (2020). Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg. Stockholm: Norstedts juridik. 

Klerfelt, A. & Haglund, B. (2014) Walk-and-Talk Conversations: a Way to Elicit Children’s Perspectives and Prominent Discourses in School-Age Educare. International Journal for Research on Extended Education, Volume 2/2014, s. 119-134. 

Pranka , M. (2020). The walk-and-talk methodology – researching place and people. SHS Web Conferences, Volume 85, 2020, 7th International Interdisciplinary Scientific Conference SOCIETY. HEALTH. WELFARE. 

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. 

Smith, F. & Barker, J. (2000). Contested Spaces. Children’s experiences of out of school care in England and Wales. Childhood 7 (3), s. 315-333.